BLANDADE AMNMNNER. Sällsam mani. Inför kriminalrätten i Wien stod nyligen såsom anklagad för tjufveri en dam af stånd, en aktad embetsmans dotter, som ingalunda var i nödstäld belägenhet. Hon hade blifvit uppfostrad i en af Wiens förnämsta undervisningsanstalter, hade sedermera varit guvernant i ett furstligt hus och slutligen gift sig med en aktad embetsman, hvarvid hon såsom hemgift medförde 10;000 gulden. Under sitt äktenskap hade-den anklagade, som -är endast 29 år gammal, fyra gånger blifvit för tjufnad dömd tillfängelsestraff, hvarför mannen låtit skilja sig från henne. Den sista anklagelsen omfattade en kedja små och stora stölder, oftast dock af rent värdelösa saker, hvilka hon antingen hade sålt för ett par kreuzer eller låtit ligga obegagnåde i sin boning; sålunda nämnes, bland annat, ett gammalt, nästan obrukbart sängtäcke. Oaktadt dessa omständigheter tycktes föranleda till det antagandet, att hon led af en riktig mani att stjäla och alltså i det närmaste vore att betrakta såsom sinnessvag, dömdes hon till strängt fängelse på ett år. Under ransakningen och efter domens -afkunnande visade hon sig helt likgiltig och förklarade, att hon i alla fall endast var olycklig, då hon-var på fri fot. — Om mullvadar och den nytta de göra. Under det att man först nyligen här och der uti Tyskland börjat upphöra med det högst onaturliga förföljandet af mullvaden, denne -den störste förföljare af ängsmask, larver och annan för ängarne förderflig ohyra, så hafva engelsmännen redan länge, på naturhistorisk grund, icke allenast lemnat oskadade, utan till och med skyddat och vårdat: dessa djur, hvilka kunna anses. öfvervägande. nyttiga; för jordbruket, äfveh om de någon gång på sina ställen förorsaka någon skada. William Hogg, den beryktade Fårherden från Ettrick, såsom hån med sitt litterära namn och efter sin hemort kallas, en man, hvilken förenade den för sitt -stånd ovanliga egenskapen: af att på en gång vara en utmärkt författare för sitt fack och en omtyckt diktare, yttrar sig uti sitt försvar för mullvaden på följade sätt: Trettioåriga iakttagelser inom en betydlig del af Skottland och mången dyrköpt erfarenhet ha sedan lång tid öfvertygat mig om de förderfliga följderna af mullvadens förföljande, särdeles för fårbetena ... I sjelfva verketär utaf alla förföljelser, som. uti något. land-ega rum, den emot mullvaden den onaturligaste — denne oskyldige och välsignelserikt verkande lille minör, hvilken årligen: förser vårt betesland med det: bästa ämnes till öf-ergödning, och hvilket han med-:.stor möda upphemtar ur den fetaste alfven. -Fördelarne af denna öfvergödning äro så. påtagliga och för hvarje fördomsfri betraktare så i ögonen fallande, att det är verkligen förvånande huru våra landtbrukare hafva under nära ett halft århundrade kannat främhärda uti sina. bemödanden att, om möjligt, från jorden utrota -allamullvadar: --Om man på en.-betesländsgård af medelmåttig storlek, t: ex. 1500 .a 2000 tunnland, vill använda. hundra man med hästar för att gräfva, lassa och framföra passande jord till öfvergödning, så skulle man ej vara i stånd att g ra det på ett så verksamt, tjenligt och likformigt sätt, som detta åf naturen sjelf bestämda antal af mullvadar gör det. Och att ett sådant öfvergödande och jemnande af jorden på alla betesland är välgörande, det tror jag väl ingen vill bestrida, likaså litet som,attmullyådarne verkligen förrätta detta arbete. (Hr Stephens: the Book of the Farm, vol. II. p. 260). Detta ären praktisk mans omdöme om det, som man; hos mull vaden anser för skadligt och som. visserligen också kan blifva det, om man låter mullyadshögarne ligga och bilda sig till små, fasta tufyor, i stället för att sprida omkring dem och sålunda med :den löså, goda jorden, som de innehålla, gifva gräsvallen en för densamma så helsosom öfvergödning. Bästa fördelen består dock deruti, att hvarje mullvad, till följd af sin utomordentliga glupskhet, årligen förtär en stor massa af för ängarne och fälten förderfliga maskar och lar ver af hvarjehanda slag. (Arrh. Tidskrift,) — Gjuijerns förstärkning medelst ståltråd. Af Bain. (Biter The Civil Kngineer 1857.) Såsom jerntråd eller ståltråd eger mjukt jern i allmänhet den största fasthet som smidjern kan erhålla, men saknar deremot styfhet. Men om ståltrådsstycken, väl renbetsade från rost och lätt oljade, inläggas i formar för gjutjern, så sammanhålla de gjutjernet, och redan en obetydlig mängd jerntråd eller ståltråd, på detta sätt inmängd i gjutjernet, ökar dettas fasthet ganska märkbart. Till jemförelse anstälde författaren följande försök, Ur samma gjutskopa götos fyra stänger om 5 fots längd och 1 tums fyrkant och i formen för den ena stången var inlagd en jerntråd om !,, tums diameter. Stängernas ändar lades sedan på två underlag, med 4 fots afstånd emellan underlagen ; hvarefter deras midt lastades tills de -brusto. De 3 förstnämda, som voro fullkomligt blåsfria, brusto vid 503 till 504 skålpunds tryck; den fjerde, som innehöll jerntråden, bar 574 skålpund innan den brast, ehuru vid afbröttsstället visade sig en blåsa. Oaktadt detta gjutningsfel uthärdade den alltså öfver 7; större tryck än någon af de 3 andra, ; mm ———— —— RN STOCKHOLM, Aftonbladets tryckeri, Stora Nygatan J4 24