verld, bevittnande den ödeläggelse som barbariske eröfrares våldsamma framfart utbredi öfver denna stad, en gång den mest lysande och mäktiga på jorden. Det intryck af undran, som väckts hos oss: genom anblicken af dessa åldriga och storartade. tempelruiner, i fjerran spridda öfver den thebaiska hufvudstadens fordna område, har spänt vår väntan, och med otålig ifver längta vi att få fästa den under tynande vind långsamt framskridande Necken vid LEuksors strand, för att kunna skynda i land och på närmare håll få skåda de underbara minnesmärkena efter jordens äldsta folk, från den tid då detsamma stod på höjden af odling och lycka. (Forts. följer.)