lägre, måste två, tre ända till fyra dylika schadufer användas, den ena högre än den andra, för att hemta upp vattnet till erforderlig höjd. Arbetet vid en schaduf är otroligen tröttsamt, och dock ser man de arma fellahs, för det ständiga vattenstänkets skull blott bärande en trasa omkring höfterna, hålla ut med detta enformiga arbete från dagens första timma till sent inpå qvällen. Förundransvärdt sorglös och obekymrad är den egyptiske fellah. Tryckt af en obillig styrelses tunga skatter och utarmad genom de turkiska embetsmännens utpressningar dessutom samt sålunda begränsad till ett lif ifattigdom och umbäranden af alla slag, är han dock ständigt glad i sinnet. Icke sällan hör man honom, glad såsom fogeln i morgonstunden, under vägen till sitt arbete stämma in af hjertans lust med sin egendomliga, gutturala sång i den hymn, som luftens bevingade v senden uppsända från fält, från lund och från eterns högre regioner. Denna förnöjsamhet i allt sitt armod, alstrad af det milda, sköna klimatet, som skapar så få behof, är den enda lycka som ett tyranniskt öfvervälde icke kunnat och icke kan beröfva honom. Under vandringen kring de frodiga åkrarne gjorde jag en liten samling af vexter och insekter. Utbytet var dock icke stort. Egyptens Flora är fattig, såsom man lätt kan inse saf landets enformiga beskaffenhet. Den mångtusenåriga odlingen har äfven alldeles utrotat all egendomlig vegetation på den af Nilens slam bildade alluvialslätten. Endast vid öknens gräns närmast det bördiga landet träffar man några egna buskartade vexter af ett för) torkadt utseende och en otrolig lifsseghet. De. allmännaste plantorna äro våra vanliga ogräs-1 vexter, hvilka innästlat och bibehållit sig bland. säden från urminnes tider. Äfven insektverlden är föga rik, åtminstone under vintermånaderna. Deremot gifves det i Nildalen en rik mångfald af foglar. Till våra vanliga flyttfoglar, bland hvilka: jag vill nämna massor af Storkar, Tranor, Hägrar och Grågäss, komma åtskilliga som utmärka en varmare zon, såsom Pelikaner, Flamingos (i Mareotiska sjön), Gamar och Örnar, hvilka icke sällan visa sig på stränderna eller:bankarne i floden. Utom dessa förekomma en mängd smärre dels roffoglar, dels sparfartade foglar, samt mångfaldiga arter. Snäppor och Beckasiner. Förl den som är road af fogeljagt är här sålunda mycket att göra. Om öfriga slags djur här i. landet har jag hittills ingenting erfarit. Från Gharfa seglade vi med en mot afto1 nen uppkommen häftig nordvestlig bris och anlände följande dag till Keneh. Här före-. tedde stranden en stor lifiighet. En mängd båtar: lågo här, hvaribland flera dahabier med resande främlingar samt tvenne ångbåtar. På fältet ofvanför den höga banken var ettj temligen stort läger. Paschan hade här för-1. lagt en del trupper, hvilka han ämnar sedermera transportera söder ut. Han befinner sig semligen i krig med en höfding i Athiopier vid Hvita Nilen, hvilken vägrat betala tribut och nu skall:tuktas med: en armå af 4000 man. Så berättas det. Någonting är väl på färde, ty flerfaldiga gånger hafva .vi sett ångbåtar transportera soldater och kavalleri i stora pråmar uppför floden. Said pascha säges sjelf bafva begifvit sig upp till den blifvande krigsteatern. Från Keneh går en karavanväg genom den östra öknen, som på tre dagar förer till Kossär vid Röda hafvet. Största delen af de årliga pilgrimerna till Mekka taga denna väg, såsom genare och mindre svår än den långa vandringen genom Arabiens öknar. Från Kossär segla. de öfver Röda hafvet till Djedda, hvarifrån de sedan icke hafva långt till Mekka. I fordnå tider kommo Indiens kryddor och dyrbarheter till Kossär och fördes sedermera till Keneh,; och vidare Nilen utför till Alexandria. En ännu äldre handelsväg mellan det aflägsna Indien och det mägtiga egyptiska väldet gick öfver Berenice, beläget sydligare än Kossär,: vid Arabiska viken, till det gamla Kaptos vid Nilen, hvilket vi i går passerade under vår färd från Keneh. 1 våra dagar drifver Keneh handel med Gullehs dessa i ett torrt och varmt klimat så förträffliga vattenflaskor af lera, hvilka der förfärdigas i stor mängd och af bästa beskaffenhet. Er dylik industri drifves äfven vil Ballas, några mil söder om Keneh, der dock uteslutande tillverkas större vattenkärl, hvilka efter denna ort benämnas Ballasi och på stora flottor af palmstammar föras ned till Cairo. I går eftermiddag passerade vi Negadch, det äldsta koptiska klostersamhälle i Egypten, hvilket utmärkte sig genom en ovanlig prydlighet och en vacker belägenhet. Men det är tid att afbryta dessa torftiga notiser om de föga intressanta orter, som vi under senaste dagar seglat förbi. Vi nalkas nu Thebe. En vidsträckt. slätt utbreder sig framför oss, delad i tvenne olika stora hälfter genom den mäktiga floden, som här flyter fram med en majestätisk bredd. I fjerran till venster om oss på Nilens östra strand resa sig flera. kolossala pyloner eller tempelportiker, något aflägsna från floden. Det är de häpnadsväckande ruinerna efter Karnaks gudaboningar,. Ännu något längre bort på samma sida om floden skymta lemningarne af Luksors tempel. Till höger se vi mynningen af den trånga dal, som kröker sig djupt in bland Libyska öknens klippor, och i hvars innersta hörn : man funnit de thebaiska konungarnes sköna grafvar. På sidan om mynningen af denna dal visar sig, under det vi långsamt segla fram, en tempelruin, af araberna benämd Kasr-e Rubäk, och af Wilkinson kallad The Temple-Talace at old Goorna I bergshöjden ofvan detta tempel synas de svarta öppningarne af en mängd grafvar, och ännu alrikare äro dessa i den snart framträdande höjden Abd-el-Gurna. De mellanliggande grafvarne vid Assar Lif och lemningar efter det märkvärdiga till en del i klippan inhuggna templet Där el Bachri äro genom sitt läge undanskymda. för våra blickar. Men nedanför Abd-el-Gurna se vi återstoden af Ramsessium, Så stra frn e RTL Ten TR MM ARROPNITMY Ao RR AR NN no ling Ne åå a AR Ae AR VD AR AA ON RR