nader sderefterblifva redaktör för--officiella tidningen: Denna har dock ej särdeles vun-hh nit på -baos redaktörsskap; ty han. låter denl4 till större delen lefva på obetydliga insända artiklar och öfversättningar, och endast sällan ! beqvämar han sig till att skrifva någon upp-: sats, hvaribland vid hvarje års början en sj. k. återblick på det förflutna året, hvars huf-l: vudtema är att med tillhjelp af några nakna j: statistiska siffror visa, huru landet förkofrat. sig under hans kejserliga :majestäts nådiga : beskydd, och prisa landet till följd af samma l; nådiga beskydd såsom det lyckligaste under solen. Man säger också, att nuvarande genei ralguvernören, grefve Berg, ej är synnerligen belåten med hr expeditionschefen och riddaren såsom redaktör, och önskade att han kraftigare ville upplysa allmänheten om regeringens goda afsigter och om allmänhetens skyldighet att rätt uppskatta desamma. Under kriget blef Berndtson sålunda tvungen, om man så: vill, att skrifva de famösa brefven till Farbror X., som innehöllo de nedrigaste insinuationer mot vestmakterna, jemte några i yttersta grad lumpna sidohugg mot Sverge, hvilket också var det enda han å dragande kall och embetes vägnar förmådde till förmån för den goda saken åstadkomma. Sedan hr Berndtson i ett af dessa bref granskat begreppet civilisation och dervid kommit till det resultat; att i våra dagar herrskar en civilisationens hedendom, som, glömsk af sitt ursprung och af sin bestämmelse, endast tror på och offrar åt sina sjelfskapade förgängligalgudar, fortfar han: I sammanhang med frågan om civilisationen vore nemligen att behjerta: Turkiets undergång gifven och framkallad af inre nödvändighet samt just genom civilisationens eget arbete och kraf; Rysslands makt och betydelse, de krafter, som det under kriget utvecklat, huru dessa häntyda på en stor moralisk energi hos folket samt visa att det ännu finnes makter, som kunna bjuda den ss k.civilisationen spetsen; kejsar Nicolai ständigt ådagalagda sträfvande för sitt folks väl och civilisationens sak; om huru folken uppfostras och huru hvarje statsförfattning är en ur nationallifvet uppväxt planta, icke ett påtvingadt system, hvaraf följer Rysslands rätt att fortgå på sin utvecklingsbana, på samma gång som det är de andra makterpvas största vinst och ära att på odlingens -öch upplysningehs väg underlätta och befordra ett sådant sträfvande; vår kejsares kraft och storhet, visande sig deruti, att -han uppfattat denna uppgift och att han sökt fullfölja sitt värf .med fullkomlig aktning för civilisationens rätt. Sådana voro de läror, som man under kriget försökte att inplanta hos den finska aHmänheten, och i allmänhet lyckades man ganska väl, särdeles i landsorterna, der man ej egde tillgång till utländska blad, och skulle det någon gång intriffat att ett sådant förirrade sig någorstädes, så kan man antaga för säkert att poststyrelsen dragit försorg om att det erhölls :i vederbörligen upputsadt skick. De politiska nyheterna redigerades då och redigeras äfven nu i en för regeringen behaglig anda, och de mest fanatiska artiklar ur Neue Preussische Zeitung och senare ur le Nord öfversattes och öfversättas för att riktigt sätta kronan på verket. Berntson har i ett litet poem: Löftet, skrifvet 1854 och då infördt i Morgonbladet, på sätt och vis tecknat sig sjelf; om det ock icke ursäktar hans uppförande. Det lyder så: Med glansfullt öga och rosig mund I lifvets leende morgonstund En yngling svor denna ed så dyr: Så visst som mörkret för ljuset flyr, Så visst som lifvet på döden rår, Så visst som kärleken allt förmår, Jag lefva vill för allt skönt och godt, Och för det sanna och rätta blott! Och full af aning och hopp och tro, Mot. målet sttröfyar han utan ro — Men fjerran vViktr hans mål alltmer, Och hoppet sjunker.i dimmor ner; De drömda bildernas ljusa drag Förblekna sorgligt vid jordens dag, Och vemod, saknad och litvets tvång; De göra mödan och dagen läng. Då kommer frestelsen, bjuder: njut! Hvi allt försaka, och sträfva? — Njut! Fast sinnets retelser du försmår, . Ej idealet ändå du når! — Bedragen, lockad af falska namn, Han rusig sjunker i nöjets famn, . Och döfyar vaknad sin sorg på nytt, Tills alla englar ur hjertat flytt. — Och åren komma med ... slappadt mod; Med dufnä sinnen och kallnadt blod, För dagens vinning han trälar blott Och knotar missnöjd på menskans lott — Det sanna söka med trogen själ, Med djerfhet strida för rätt och väl, Det sköna dyrka ... Ack nej, förbi Är varma ynglingens svärmeri! — Dock, när hans öga i döden sluts, Och i det mörker, kring själen gjuts, Hvar bild af tingen försvunnit har, Och intet, intet af allt står qvar, Hvarför han lefvat ... då mins hans själ Sitt ungdomslöfte; sin ed så väl, Och tror att ljuset på mörkret rår Och; hoppas kärleken allt: förmår. Sedan Mörgonbladet -med året 1855 upphört, är Helsingfors Tidningar den enda icke officiella på svenska språket utkommande tidning i Helsingfors. Såsom bekant är redigeras den af professor Z. Topelius, hvilken fortfarit (mer sedan 1842. Äfven detta blads hållning itinder kriget torde vara tillräckligt bekant för den svenska allmänheten. : I visst afseende vore. T, väl den ;mest lämpliga :publicist i Finland under nuvarande; förhållanden; genom: sin smidiga penna bordehan I kunna få fram enihop : saker; men han är Jalltför mycket en känslans many och sådana Iduga sällan till publicister. Han bländas för aritecknade hon: för sig sjelf dessa bättre känslor. Samma afton hon återsett :Gösta::Nordenborg;upptog hon :äfvenledes sitt :eleI ganta album och började att genomläsa de skiftande tankar .och erfarenheter, hvilka hon Fine LA FANA VT ER NN äg KE RNE