Article Image
tillfälle att aflägga: ett af de vackraste, lika som arian och trion ur Hugenotterna ett a de mest lysande; prof på: sin högst utmärkt: talang, hvaraf. effekten. denna afton ännu mer: förhöjdes genom den bästa röstdisposition Konsertgifvaren, som: uppträdde jemte ml Röske i en duett ur Verdis Rigoletto sam med trenne romanser, emottogs och betacka des med mycket lifliga bifallsyttringar, hvilke äfven förmådde sångaren att. gifva den siste romansen omigen. För vår del skulle vi vilje sätta. främst hr Ginthers föredrag i duet ten, ty med fullt erkännande af den musikaliska smak och den fina nyansering, hvarmed äfven romanserna återgåfvos, beledsagades de derjemte af det hypersentimentala uttryck. som svårligen kan någonsin blifva den djupare känslans eller det innerligare vemodets tolk. Gordigianis. xAve Maria torde knapt uthärda jemförelsen med Schuberts. Ut A. F; Lindblads Barfotad återfinna vi icke det sanna och naturliga utirycket för en liten barfotad stackares sång; det ligger något sökt i denna sorglustighet, som på intet vis afhjelpes genom den deri förekommande snart sagdt platta ordleken. Hr Hallströms Sensitiva tycktes hafva blifvit nog uteslutande: fostrad i salongsluften, för att icke behöfva af exekutören något litet utflyttas i Guds fria natur. kd Tvenne af hr Giinthers elever, som äfven lära vara: antagna vid Kongl. teatern, uppträdde denna afton, nemligen mill Bundsen och hr Nordlund. Den förstnämda sjöng Schuberts vackra romans Vandraren och visade sig ega en god och ganska omfångsrik röst af en särdeles egendomlig: timbre i det lägre registret, och torde den icke så alldeles rena intonation, som understundom förmärktes, vara att tillskrifva endast en tillfällig orsak. Om hr Nordlund icke förmådde att i Sarastros aria gifva rätt färg åt de mäktigt ripande och djupa toner, som deri på ett unTerbart ochöfverväldigande sätt måla de gamle egyptiers religiösa mysterier, så vittnade dock hans utförande deraf om. rätt lofvande anlag. och är hr. N. i besittning af en ganska god basröst. Af en rätt talrik sångkör utfördes dessutom fångarnes karakteristiska kör. ur Beethovens Fidelio samt ÅA. F. Lindblads angenäma och lekande komposition Drömmarne, som nu gafs med orkesterackompagnement, hvarpå den naturligtvis ytterligare. skulle vinna, och hade konsertgifvaren haft den uppmärksamheten att låta programmet åtföljas af texten dertill. Konsertens mellanafdelning upptogs af Mendelssohns vackra. Adur-symfoni, vid hvars åhörande vi dock mindre hänföras af någon snillets djerfva flykt än smekas af behagliga modulationer och skänka vår beundran åt de sinnrika och smakfullt anbragta instrumentala kombinationerna. -Såväl denna symfoni som ouverturen till Euryantbe utfördes af kongl. hofkapellet med en precision, som svårligen torde kunna öfverträffas. Uti Oberon, som äfven i går gafs för fullt hus och med mycket bifall, uppträdde mll Michal för sista gången under denna speltermin och erhöll efter representationens slut en välförtjent framropning. MI Michal, hvars utmärkta talang under loppet af säsongen varit särdeles flitigt tagen i anspråk och som nu senast; efter att i lördags på hr Ginthers konsert hafva biträdt med ingalunda lättsjungna stycken, gått teaterdirektionens önskan välvilligt till mötes att de tvenne derpå följande aftnarne utföra Rezias ansträngande parti, torde utan tvifvel väl behöfva rågon tids hvila och ledighet för röstens omvårdnad och icke böra alltför snart företaga någon sådan konstresa, hvarunder fortsatta ansträngningar blifva oundvikliga. ANN. ARNE ANNAN

1 juni 1858, sida 3

Thumbnail