af-Pelargonier, faney: och storblommiga, hvartill blan da sig Petunie, flera Rosor, Agalla indica och smi gröna Resedor. Dernäst intages ett annat bord ai Nejlikor af flera färgblandningar jemte storblommiga Petunige. På andra, sidan om dörren, men på samma sida, ser man en mängd : företrädesvis bladväxter, såsom Märanta sanguinea, M: zebrina, Canna discolor, Panicum plicatum Thelygonum, Coleus Blumei med sin: skiftande blad, 2:ne sällsynta Begonige (splendida och picta) samt den så märkvärdiga kannväxten, Nepenthes destillatoria, hvars blad omforma sig till djupa vattenreservoirer, täckta af ett lock.. Bland dessa finnas ock några täcka blommor, såsom Torenia asiatica, Mimulas och en Orchide Phajus Tacquervillii. Närmast härivtill står ett särdeles rikoch dubbelblommigt körsbärsträd och en öfver en spalier utbredd Tropeolum tricolorum, nästan täckt af pururlika blommor. Derinvid flera praktfulla Rosor. fönstret intill ses den välluktande småbladiga Jasminum Bidwillianum. Bakgrunden af salongen upptages af en hel samling gröna dekorationsväxter (deribland Kampherträdet och Sockerrörret äro att märka), midt bland hvilka höjer sig en reslig Daddelpalm, som med sin krona beskuggar blomsterkonungens,, Linnes, byst. Framom denna grupp är anordnad en bassin för fiskar och en sköldpadda. Grupper af Calla, Viburnum och andra gröna buskar angifva kanterna af densamma. Besinnar mån å: ena sidan hvilken oläglig tid detta är för trädgårdsmästarne, hvilka nu med den snabbt anryckande våren hafva annat att sköta, än bereda dylika njutningsmedel för allmänheten, och huru de ej haft någon annan lokal än denna åt dem välvilligt upplåtna salong att begagna, så stannar man till sällskapet i verklig förbindelse för dess bemödanden. Inom några veckor skall samma lokal ha att inrymma en annan utställning, den af Trädgårdsföreningen annonserade; och vi äro öfvertygade att den nuvarande, Gartnersällskapets, kan anses såsom en värdig förelöpare till den fagra växtrikedom, som då ånyo skall för allmänheten lemna bevis om, att vi i hortikultur ej äro våra grannar allt för mycket underlägsna. IX. VERSA UNTER