sina fem fingrar och att han nog känner hur det skall. se ut i Frankrike.om tre månader! Min herre, hvad tror;misom franska kejsardömet? ! — Jag? — intet. Men ni är dock en man, som — — Jag? — hm, hm! Ni vet förträffligt att det är t. ex. hr von Seebach ni har framför er, men sök att få det ur honom! Eller, såframt han ej kan neka till sitt namn, sök att få honom till bekännelse, att han har verldens öde på sin ficka! Han skulle ej ett ögonblick längre vara betrodd dermed, såframt han läte någon dödlig förstå att han vore någonting till 2 grad högt och guddomligt, men han är et. Det ges — det är sant — statsmän, hvilka å andra sidan äro i sjelfva verket mindre, än de synas; men de äro sällsynta. En af detta senare slag är gudnås nog hertigen af Malakoff, hvilken ett ögonblick kunnat låta så öppet förstå, att han ännu är den gamle från Algier, då han icke borde vara annat än det nya franska kejsardömets ambassadeur extraordinaire och en napoleonist quand meme! Åse ——