Article Image
NORGE. Morgenbladet finner anledning till anmärkning emot trontalet i den omständigheten, att icke frågan om, erhållande; af stortbingets decharge för det under krisen, utan representationens bifall upptagna lånet blifvit satt i första rummet och nämts vid sitt rätta namn, utan: inblandåd som en underordnad sak bland andra: officiella fraser. I storthingets plenum den 14 dennes beslöts genom votering att: man, enligt Stabells förslag, skulle utse en valkomite (elektorer), hvilken likväl icke eger att utnämna fasta utskott. Rolf Olsen, understödd af Joabeck. Knudsen och RB. Krognes, ville att inga elek-: torer skulle utses. Derefter beslöts, .på förslag af Knudsen, att valkomiten skulle bestå af 23 elektorer i stället för 15 såsom förut brukligt varit. — I storthingets plenum -den 15 aflemnade statsrådet Manthey. de kungliga propositionerna om det nya statslånet på 3,600,000 speciedaler och om tullfrihet för muroch taksten, som införas till Kristiania och Moss. Sedan derefter storthingets: plenum upplösts,, sammanträdde odelsthinget. till hvilket samma statsråd aflemnade, kungliga propositioner om förändrad inbetalningstid för! bränvinsafgiften och flyttning.af bankens hufvudsäte från Trondhjem till Kristiania: Alla dessa kungliga propositioner öfverlemnades tll valkomiten för att öfverantvardas åt en eller flera komitger. — Enligt Morgenbladet skola vid valet af lagthingets ledamöter bemödanden hafva blifvit gjorda att inskjuta nya ledamöter, af hvilka man kunnat vänta att de skulle motsätta sig bankens flyttning från Trondhjem. Under loppet af de senaste fem, sex åren, säger Morgenbladet, har man åter börjat att utdela icke blott mot grundlagen, utan, kan man säga, mot, norskt samhällskick stridande titlar i armån, 1653 skedde, om viicke misstaga, oss, fem sådana utnämningar af kårcherfer till öfverstar i armen, och man trodde då att titelväsendet skulle bringas i system. De underordnade skyndade också att begagna tillfället, der de kunde göra det med något rimligt skäl, och föreslogo bland andra ryttmästaren i kavalleribrigaden Schjörn, en gammal och praktiserad officer, aktad och afhållen af alla, som det sedan visade sig, till major i armen — men utnämningen befanns då strida emot grundlagen. Sedermera hafva åter några dylika utnämningar: egt Tumj antingen då någon var ämnad till något stort. eller af vederbörande vär förbigången med elle: utan skäl, då den nya titeln skulle vara plå

20 maj 1858, sida 3

Thumbnail