F. d. MariebergärehSynes ka lifet känna till att dessa öfningar äfven omfatta fältverks utstakande, defileratide och beklädande, sapparbete, broslagning och minors anläggande, som han synes veta att artilleriöfningarne äfven utgöras-af skjutning, ricochettering och kastning, tabellskjutning och målskjutning med handgevär. För öfrigt finnas flera andra praktiska öfningar såsom en tre veckors rekognoscering; krutprobering, resor till krutoch styckebruk m. m;, och vi förundra oss öfver att icke insändaren förrängt ändamålet med dessa resor till det, att lemna Mariebergaren tillfälle att kringflacka på landet. Så tillgår på Marieberg! utropar f. d. Mariebergaren och lägger till Mariebergs öfriga syndaregister ifven följande: Föreläsningarne äro utan tvifvel de uslaste som vid något läroverk i riket, vare sig törre eller mindre, kunna få höras., Det fordras i anning en gänska övanlig kännedom om våra undervisningsverk för att så der på fri hand fälla er å förkrossande dom öfver föreläsningarne på Marieberg, och dertill om alla föreläsningafne utan undanag. Att föreläsningarne på Marieberg, liksom anaorstädes, kunna varå mer eller mindre utmärkta, nedgifves gerna, men insändaren torde få ondt om käl, som berättiga honom att inför allmänheten oroklamera dessa föreläsningar såsom utan tvifvel de slaste i riket. Vi hemställa till opartiska och rättänkande läsare -huru man bör bedöma den, som i n allmän tidning, under anonymitetens skydd, så skymfar en hel lärarekår, och det utan ringaste bevis. Lika litet torde insändaren kunna framdraga iågot bevis för att, såsom han påstår, lärarne tillsättas af gunst och nåde, eller af sådana som kunna indvaras på regementena. Vi känna åtminstone in.et enda sådant exempel. Dessa äro de s. k. fakta, som insändaren framdraer och på hvilka han till största delen stöder sitt slander; de hafva det största fel som fakta möjlisen kunna hafva, nemligenatt icke vara några fakta. Vi lemna nu det, såsom insändaren säger, bedröfiga närvarande, och öfvergå till det önskvärda sommande. Vis medgifva gerna att åtskilliga förindtingar vid Marieberg vore önskvärda, men nödsas anmärka, att de flesta insändaren föreslagit äro if eh något besynnerlig art. Han föreslår t. ex. att vorttaga de ämnen, som kunna räknas till humaniora och ej för militären äro af specielt intresse.. Vi undra hvilka ämnen härmed menas; förmodligen matematik, mekanik, fysik och kemi. Genast derpå öreslår han ett vidlyftigare och rationelt stulium af militärämnena, således äfven af artilleri och fortifikation. Att dessa vetenskaper icke kunna stuleras utan tillhjelp af de förra, har åtminstone hitcills alltid varit ett axiom. Insändaren föreslår, att i krigshistorien må namn och siffertal i de flesta fall anses såsom mindre vigtiga och i stället läras och begrundas orsaken till slagens: olika utgång, till fältherrarnes olika rörelser 2. 8. V Ja, liksom detta vore något nytt, och liksom detta icke varit hufvudsaken så länge krigshistorien varit läst på Marieberg. Vi kunna ej förklara insändarens besynnerliga okunnighet häruti på annat sätt, än att han aldrig måtte genomgått Marieberg. Han skulle ej annars kunna: misstaga sig så plumpt i detta liksom i mycket annat. Insändaren föreslår tillsättande af nitiska och kunniga lärare. Detta är en regel, som bör följas vid alla läroverk, från universitetet till söndagsskolan, och vi kunna icke inse att denna regel blifvit vid Marieberg åsidosatt. Vi vilja visserligen icke påstå, att alla lärarne vid Marieberg äro några utmärkta vetenskapsmän, men vi känna, åtminstone icke inom armån; några som äro mera kompetenta till dessa platser än de nuvarande. På insändarens artikel vill det deremot synas som om han ej skulle vara kompetent att bedöma huru nitiska, ähnu mindre huru kunniga de äro. Vi vilja icke framdraga hvarje lärare till särskilt granskning och behöfva det ej heller, ty de stå visserligen öfver det klander som insändaren mot dem framställer. Insändaren påstår sig hafva talat utan all hätskhet och önskar att hans klander äfven må utan all sådan upptagas. Vi hemställa dock till hvar och en, som läser hans artikel, huruvida icke hätskheten lyser mellan raderna, oaktadt han sjelf förnekar dess tillvaro. Huru det förhåller sig med hans faktiska uppgifter hafva vi sökt visa, och hvem som vill kan när som helst undersöka förhållandet. . Hvad insändarens önskan beträffar, att hans klander må utan hätskhet upptagas, så kommer den med säkerhet att uppfyllas ; ett sådant klander, som hans, framkallar blott dagens åtlöje och morgondagens glömska. Också f. d. Mariebergare.