måtte, så skyndsamt som möjligt komma näringarne och den allmänna rörelsen tillhanda: föreslog; att, så snart på. fullt säker hand: och med K: Mits garanti aftal om lånet eller kreditivet blifvit träffadt, riksbanken måtte efter behof utgifva ett deremot svarande belopp i sedlar. Det hade måhända varit bäst, om detta förslag-utan förändring blifvit af ständerna bifallet; men Män ville undvika attgöra bankofullmäktige mera besvär än nödigt var, ty man visste mer än väl huru illa den allrådande: fullmäktigen upptagit -alla: vid riksdagen väckta förslag, som åsyftade att förstärka bankens metalliska valuta, hvilken fullmäktige med -korslagda armar sågo dagligen glida dem är händerna. Ständerna öfverlemnade derföre till K. M:t. att för, svenska statens räkning : till: ifrågavarande belopp upptaga lån eller kreditiv 7 samt ställa: medlentill -bankofullmäktiges disposition; hvarförutan ständerna beslutade, att,så snart på. fullt säker hand aftal-om lånet eller kreditivet blifvit träffadt, banken finge efter behof och fullmäktiges ber pröfvande genast. utgifva ett deremot svarande belopp i sedlar, hvarefter, genom indragning af silfver på sätt fullmäktige funne lämpligast, den metalliska kassan skulle-beredas en mot-den ökade sedelutgifningen-svarande förstärkning, allt under vilkor att banken för härvid tilläfventyrs uppkommande förluster skulle af staten till fullo godtgöras. De sålunda.fattade besluten: medförde flera olägenKeter, :som måste ofördelaktigt inverka på sakens framgång: 1:o Då bankofullmäktige betraktade ständernas,-beslut, hvarigenom lånenegociationen undandrogs dem, såsom ett. prof. på bristande förtroende å ständernas sida, ,var det näturligt att den styrande fullmäktigens kända . obenägenhet för hela låneaffären skulle blifva än större. 2:o Kunde det för bankofullmäktige vara nära nog. likgiltigt, om lånemedlen, sedan de kommit under deras disposition, förvaltades väl-eller illa, enär den uppkommande förlusten skulle af staten, men icke af banken, bekostas; och j 3:o Förfelades det förnämsta ändamålet — en:skyndsam bjelp åt näringarne — derigenom -att utlåningen till dessa blef beroende af tiden då lånet kunde blifva-negocieradt. 25 Det sista var måhända det största misstaet. Enligt K. M:ts förslag hade nemligen bankofallmäktige kunnat anskaffa sig en tillfällig kredit under 3 månader af vintern eller längre, tilldess penningeställningen och för-) troendet utomlands hunnit förbättras; och med biträde åf denna kredit hade näringarne genast kunnat erhålla en hästig. och kraftig hjelp, utan omåttligt hög ränta, . Nu kunde utlåningsoperationerna icke börja förr än lånet på utrikes ort blef definitivt afslutadt, hvilket, som: bekant. är, dröjde till inemot. medlet af Februari månad, då den vigtigaste tiden såväl att förekomma, fallissementer . som att skaffa förlag för våra näringar redan gått förbi, Det sämsta af allt var dock att ständerna, i stället att anse lånets upptagande: såsom en af yttersta behof påkallad nödfallsåtgärd, för hvilken banken eller staten måste vidkännas någon uppoffring, betraktade det utländska lånets upptagande såsom en affär, på hvilken staten icke borde göra någon den ringaste förlust. Ständerna föreskrefvo nemligen att för de från denna fond beviljade försträckningar skulle erläggas ränta och provision, som med tillsammans högst 2 procent för året finge öfverstiga hvad som i ränta och provision för det utländska lånet eller kreditivet skulle, efter år räknadt, betalas; och borde räntan och provisionen; som vid försträckningarnes meddelande förskottsvis skulle afdragas, af fullmäktige lämpas och bestämmas med hänsigt till penninge-efterfrågan, statens skyddande mot förlust 1 och för upplånings-, indragningsoch förvaltningsomkostnader samt i öfrigt sig företeende omständigheter. Det är bekant, att bankofullmäktige tagit första delen, af dessa föresknifter efter deras strängaste ordalydelse, utan att det ringaste bekymra sig om följderna deraf och utan att ens låtsa om senare delen, som; stadgade att räntan och provisionen borde lämpas och bestämmas med hänsigt till penninge-efterfrågan, statens skyddande mot förlust samt i öfrigt. sig företeende omständigheter. Då ständerna endast ville freda staten från förlust på låneaffären, gingo bankofullmäktige än längre och tyckte att staten borde skörda omedelbar vinst på det allmänna eländet. Sålunda företogo sig fullmäktige att genast på förhand och långt innan lånet till någon betydligare del ännu kunnat indragas samt något säkert omdöme om den verkliga kostnaden stod att vinna, förklara att lånet kostade staten närmare 9 procent, och att i följd häraf räntan och provigionen borde fastställas till detta belopp: Huru olycksbringande detta förfarande varit förs hela. landet; är lätt att inse, då man besinnar att vi här icke ega fri ränta -ellersi allmänhet något större öfverflöd af inhemska kapitaler, så att någon egentlig konkurrens-af den större allmänheten kan vid räntefotens bestämmande ifrågakomma. Genom denna föreskrift -privilegierades. således ett förut inom Sverge okändt procenterisystem,;-som, utgående från riksbanken, troget efterföljts af rivatbankerna och kapitalisterna. Det -förekommer i sanning vidunderligt huru ständerna, som: -iecke. ville -på laglig väg medgifva räntans frigifvande, kunde.bemyndiga sina fullmäktige att på vanligt. procenterimaner, under form af provision, kringgå lagen. Följden har ock varit den, att ehuru räntan numera på den utländska penningemarknaden nedgått till 2 å 3 procent, fortfar Sverges förnämsta bankinrättning att fordra 8 proc:t. Såsom något betecknande i fråga om räntefoten, bör här i förbigående anmärkas hurusom Stockholms enskilda bank, hvilken under den svåraste krisen också tog 3 procents-provision utöfver laga ränta; sedermera då riksbanken tippträdde, nedsatte sin provision till 2 proc:t,: och när riksbanken vidtog-en lika nedsättning, RI kr fr Pr rr — LL --— HH vv 00 cc ls