Norska tidningarne ha åtskilligt att för. tälja om en tilldragelse i Kristiania, som under den senaste. tiden utgjort samtalsämnet i nämde hufvudstad. Af en utförlig berättelse, införd i Morgenbladet för den 23 April af en hr Jensenius,; medlem af: direktionen. för en småbarnsskola, erfar many att förestånderskan i samma skola, -madant7Solaas, somredan förlidet. år i Augusti månad i henilighet öfvergått till katolicismen, småningom. sökt invänja barnen vid vissa katolska. ceremonier och bruk. : Hr Jensenius,-som upptäckte detta och anade oråd, lyckades omsider efter mycken. möda att förmå fru Solaas, hvilken dittills varit känd såsomsen skicklig och samvetsgrann förestånderska; att bekänna förhållandet. .. Då man, af katolska församlingens pastor hr Lichtle begärde upplysning;huruvida fru Solaas vore upptagen till medlem af romerska kyrkan, erhölls det svar, att han hvarken ansåg sig berättigad. eller förpligtad att meddela en dylik upplysning. Genom direktionens den 13 April fattade beslut blef fru Solaas: skild från-sin befattning såsom småbarnsskolans förestånderska. Denna sak har nu gifvit anledning till flera artiklar i-.de norska bladen. Morgenbladei anser visserligen ingenting otillbörligt deruti, att romerska kyrkan söker vinna anhängare, men finner tilldragelsen egentligen märklig såsom ett exempel på huru nämde kyrka icke går öppet tillväga, icke så mycket söker att öfverbevisa fullvuxna och till myndiga år komna personer som att snärja barn och omyndiga. Katolieismen är just derföre så farlig och förderflig, att den är: en inre jesuitism, att den är en ofribetens lära, som allraminst kan harmoniera med en fri samhällsförfattning. I hvad som nu passerat ser bladet väl ej någon anledning tillfruktan för det protestantiska kyrkosamfundets bestånd. Det tviflar ej påsanningens och fribetensmakt, men exemplet bör uppmana till vaksamhet och varna för de följder som ett inom sjelfva protestantismen kringspridt svärmeri kan hafva. Många vägar leda till Rom; den fromma vantrons likaväl som den ofron mas. Föröfrigt yrkar Morgenbladet, att myndigheterna i detta mål måttc använda lagens arm, och kan ej häruti fimna något stridande emot den gällande trosfriheten. Christianiaposten anser ingenting kunna vara gagneligare för norska kyrkan än att dess motståndares åtgärder sålunda -dragas fram från mörkret i ljuset, och att uppmärksamheten rätt allvarligt fästes. på den fara som hotar från detta håll. Ganska nyttig för norska kyrkan skulle br Lichtle blifva, om han kunde lära dess tjenare att hålla tillsammans mot fiender utifrån, i stället för att under inbördes kamp arbeta på att nedbryte den kyrka, som det är deras pligt att försvara och upprätthålla. Att dylika saker somfru Solaas öfvergång kommai dagen, kan blifva ett medel att hämma vidare framfart i denna riktning. Vi kunna derförex, fortfar bladet, alldeles icke häruti se någonting så alarmerande som man tyckes... vara benägen att finna, än mindre häruti, i likhet med några svaga hufvuden, se något skäl att ropå på dissenterlagens upphäfvande. Christianiaposten ogillar. på det högsta Mörgenbladets åsigt, att lägens arm i detta. fall bör anlitas; först och främst emedan sådant icallmänhet icke är lämpligt i trossaker, sedan -ock derföres att enligt 15 Si dis senterlagen, jemförd med 2 i samma lag, pastor Lichtle hvarken haft rätt eller pligt att upp: föra frw:Sölaas på den ii! sistnämde Sumhörndn lista; och han sålundä ej-kundettill ansvär fällas: