Eldsläckningsväsendet i London. För närvarande, då fråga blifvit väckt rörande omorganisation af brandsläckningsväsendet här i hufvudstaden, torde deticke vara utan intresse att läsa några upplysningar om Londons brandväsende, meddelade af danska tidningen Dagbladets redaktör, hr Bille, och vi aftrycka derföre här ett i Göteborgs Fandelsoch Sjöfartstidningen intaget utdrag af hans yttrande i ämnet uti de af honom utgifna Skizzer från London. Hr Bille gör en ganska träffande sammanställning af det lugna och ordnande sätt, hvarpå man i London möter en eldsvåda, i jemförelse med den stora förvirringen i Köpenhamn vid en sådan händelse. Han säger, att det är särdeles öfverraskande för en köpenhamnare att i London på morgonen läsa i en tidning, att på aftonen förut varit en stor och kringgripande eldsvåda, der sprutor och brandsläckningsmanskap varit samlade från alla stadens delar, fastän han icke hört det ringaste tecken till allarm — då deremot i Köpenhamn det pipas i hvarje gata, ringes på alla portklockor, iäthängs lyktor från vakttörnen, skickas eldsläckningsmedel och hästar och brandfolk, grå som svarta, ut ifrån hvarje hus, hvar gång det är eld i en skorsten; när en höstack brinner iKirsebergangen m. m. sättas stadens mer än hundratusen menniskor i rörelse, den trötte handtverkaren måste påtaga sin borgareuniform och ila till stället, den fattige dagakarlen måste i köld och smuts traska bort till andra ändan af staden, vid fara att annars få plikta, men hinner vanligen dit för sent, under det att de arbetsdugliga händer, som äro på stället, under den nuvarande sakernas ordning icke kunna blifva begagnade. Hr Bille gick till undersökning af saken, i hopp att dermed någon gång blifva nyttig för sitt land. Han hade först lagt märke till åtskilliga stora upprättstående stegar på tvåhjuliga kärror (de s.k fire-escapes), hvilka -om dagen stodo instängda inom gallret kring kyrkor och andra offentliga bygnader, men om natten voro körda ut på sjelfva gatan, och stodo der som vaksamma, kämpalika skildtvakter, stödjande sig vid ett hus, beredde att fara åstad i samma ögonblick som signal gafs: han hade äfven här och der på gatubörn och kyrkor sett hemlighetsfulla inskrifter; han hade hört vidunderliga ting uträttas vid eldsvådorna, för att frälsa menniskolif och kapitaler. Hr Bille gjorde sig derföre genast bekant med direktören för polisen, hvilken i sin ordning skickade honom till mr John Braidwood, superintendent för eldsläckningsinrättningen i London. Denne ståtlige man, en kraftfull skotte, har i 23 år haft eldsläckningsväsendet under sin ledning; brandsläckningsstationen, som han kommenderar, upptager trenne hus, 67, 68 och 69 i en mörk gata i City, der mr Braidwood sjelf bor med sin familj. Alt är i dessa hus i den utmärktaste ordning och så skinande rent som man blott finner det i kolrökens land,; allt bär spår af vaksamhet; från mr Braidwoods hufvudgärd går ett språkrör ned i vaktrummet, och till hvarje mans säng i hela inrättningen går från vaktrummet en klocksträng, med hvilken han kan väckas, då hans tjenst behöfs; hästarne stå selade i stallet. Brandsläckningsmanskapet har sina hem vid stationerna, trefligt inrättade. både för gifta och ogifta; de erhålla sin uniform jemte lönen, och en pensionskassa finnes äfven för dem; de väljas mest bland matroser och sjömän, såsom mest rådiga, vana att klättra, kämpa mot elementerna och finna sig i oväntade fall. Hela eldsläckningskåren består af 117 personer; ett utomordentligt ringa antal, i en stad med 400,000 hus och öfver 2 millioner menniskor, der eldsvåda förekommer nästan hvarenda natt! Men de utgöra den disciplinerade kåren, under det att vid hvarje eldsvåda dessutom frivilliga tillströmma och antagas. Staden är delad i fyra stora distrikter, der hvarje distrikt har sin förman, och 14 stationer med ytterligare tre extra stationer, der det blott hålles en spruta med två man, Brandsläckningsmännen hålla icke sjelfva utkik, utan hafya för detta ändamål i åin tjenst först de 6000 polismännen, hvilka dag och natt till stort antal patrullera i hvarje gata, och hvilka passa på en eldsvåda som Katten på råttan, emedan hvar och en vet att första underrättelsen till en af stationerna inbringar honom ett halft sterl.; vidare alla droskekuskar, hvaraf alltid några befinna sig på hufvudpunkterna och förtjena mycket derpå om de gifva signal; vidare alla de fattiga, som sofva på gatan, och hvilka stundom förtjena sitt uppehälle med att upptäcka eldsvådor, m. m. t Denna ofvan beskrifna, af mr Braidwood anförda så kallade eldbrigad, The Fire Brigad, är inrättad och underhålles af assuranskompanierna, och är således, lik de flesta goda inrättningar i England, ett privatföretag. Londons äldre brandväsende består