dens invånare, som nödgas , begagna vattenkommunikationerna från Rådhusgränden och från Munkbron, blifva dagligen vid dervarance landningsplatser :på det obehagligaste sätt serinrade om befogenheten af de anmärkningar .vichär framstält, Mårne aldrig någon af stadens många polistjensternän passerar dessa ställen? Eller äro deras luktorganer så härdade, att de ingenting erfara af-all denna styggelse? Medan vi tala om kommunikationer, skulle vi. vilja fästa uppmärksamheten på nödvändigheten af att göra något för underlättande af den för hufvudstadens invånare så gagneliga omnibus-trafiken. Våra med kullerstenar belagda gator äro icke egnade för en oupphörlig trafik af så tunga och stora vagnar som omnibusarne ; och. .det vore önskvärdt att man på midten af. de gator, som omnibusarne passera, och till den bredd dessa erfordra, utbytte kullersten emot sådan släthuggen sten. hvarmed Norrbro m. fl. platser blifvit belagd. Derigenom besparade man icke blott passagerarne den skakning, som gatornas ojemnheter och urhålkningar nu medföra, äfvensom staden en stor del af den dryga kostnad, den under nuvarande stenläggningssätt så ofta påkommande nödvändigheten af gatornas omläggning kräfver, utan man undveke äfven att i förtid utnöta hästar och vagnar... Ett sådant förslag må icke heller förkastas derföre att gatans beläggning till en del med plattsten vore mindre prydlig än dess fullständiga omlägghing på sådant sätt — hvilket man kanske i en framtid har i sigte — ty utom det att den senare torde komma att i många år låta vänta på sig, torde det vara tvifvelaktigt, om det på våra smala gator skulle vara rådligt att belägga de sluttande sidorna med släthuggen sten. Emellertid skulle ändamålet blott ofullkomligt vinnas, om icke man tillika vidtoge den i Köpenhamn och andra hufvudstäder begagnade utväg till trafikens lättande, att med bräder öfvertäcka rännstenarne. Detta borde rätteligen ega rum öfverallt, men isynnerhet är det nödvändigt der gatorna öfverkorsas af rännstenar, och då man på ett och annat ställe, såsom t. ex. på Drottninggatan vid apoteket Nordstjernan, kunnat med framgång göra detta, bör det väl kunna göras allmännare: I sammanhang härmed tro vi oss böra erinra de respektive styrelserna för ommnibusbolagen om det nog inhumana sätt, på hvilket de behandla sina kunder, af hvilka åtminstone .de af det täcka könet — hvilka utgöra pluraliteten — väl borde, till skydd emot köld och blåst, kunna få krypa in i något litet rum, under det de vänta på vagnarne. Det är icke blott löjligt, utan äfven i sanning bedröfligt att se en mängd fina damer antingen på sjelfva gatan, utsatta för -regn och blåst, eller i en smutsig portgång iqvarter och halftimmar invänta dessa för öfrigt förträffliga kommunikationsmedel; och då det ofta hän-: der att en del af de väntande icke få plats i de först ankommande, snart uppfylda vagnarne, vore det underligt, om icke en under sådana förhållanden förlängd väntan -ådrager mången ohelsa. Den afkastning omnibusarne gifva torde väl vara tillräcklig till förhyrande af någon lokal för passagerarnes inrymmande vid vagnarnes slutstationer, hvarest äfven, såsom i Paris är brukligt, numrerade polletter illstäldes de väntande, så att den förstkomne kunde vara förvissad att vid vagnens ankomst erhålla plats, och icke, såsom nu ofta sker, efter nära en half timmas väntan se sig unlanskuffas af: en i sista ögonblicket anländande, mer tilltagsen person.