Article Image
Vaälordningsfrågan. Om sammankomsten i Westervik för beredande af denna fråga skrifves i Norra Calmar Läns Tidning den V dennes: Sammanträdet för öfverläggning om riksdagsmannaval efter den förändrade grundlagsparagrafen egde rum sistlidne onsdag. .Af de. hitintills orepresenterade voro icke få närvarande, men så mycket färre, i proportion, af borgare. Inalles22 personer bevistade sammanträdet. Sedan man öfverenskommit att förändring af valsättet. verkligen var nödvändig, förekom vidare och beslöts: att valen skola ske omedelbart, eller medelst -samfäld. röstning af alla, som äro valberättigade; vid valen får icke röstas vper caita, utan rösterna dervid skola beräknas efter hvad vår och en af de väljande till staden skattar; i afseende på det stadgande; att huseller tomtegare samt egare eller innehafvare af jord under stadens: domvärjo, såvida desse äro i staden bosatta, äro berättigade att deltaga i val af riksdagsman, förmenades och ansågs, att med i staden bosatten bör förstås dem, som äro i staden mantalsskrifne. I fråga om det skattebelopp, som borde utgöra grunden för röstberäkningen, delade sig de närvarande i tvenne meningar, den ena: att de skatter, som vanligen upptagas i stadens debetsedlar och debiteras af stadskassören, och, med undantag af de i debetsedlarne uppförda hyror och arrenden skola tillsammans med afgiften till stadens fattigvård tagas till grund för röstberäkningen; och den andra: att de så kallade stadsskatterna, dock med undantag af hyror och arrenden, skola ensamt utgöra. denna grund; skreds till omröstning, dervid hvardera meningen erhöll lika många röster. Sedan man ansett ödet genom lottkastrning icke böra afgöra en så vigtig fråga, beslöts att en komite skulle utses, som hade att upprätta förslag och afgifva betänkande, såväl i nyss förut nämda fråga, om grunden för röstberäkningen, derom meningarne varit delade, som äfven angående hvilka som skola vara berättigade att uti riksdagsmannaval, jemlikt de förändrade -stadgarne uti 14 6 riksdagsordningen, deltaga, och utsågos till komitetade, utan afseende på klass, handlanderne C. G. Mzchel och C. E. Embring, stadskassören C. Selander, sjökaptenen C.A. Odelmark och handlanden A. D. Mechel. Och skulle komiterade hafva sitt arbete färdigt nästkommande torsdag den 6 Maj, då stadens till deltagande i riksdagsmannaval berättigade invånare, kl. 9 f. m., ånyo sammanträda inför magistraten, för att i de ämnen, hvarom komiterade hafva att afgifva förslag och betänkande, ytterligare höras och afgifva yttrande. Den enhällighet, med hvilken de vid sista sammanträdet närvarande beslöto att vid valen icke skall röstas per capite, bjuder oss att icke vidare orda i denna fråga, hvars så beskaffade utgång vi dock lifligen beklaga. Det är med sann tillfredsställelse vi finna, att äfven Östgötha-Correspondenten slutit sig till och med värma omfattar. de mera frisinnade åsigterna i detta hänseende. Östgötha-Correspondenten yttrar bland annat följande: I hufvudstaden, ej mindre än i flere af landsortsstäderna, pågå nu dessa sammanträden. Ingen lärer kunna undgå att inse den stora betydelse och vigt de ega. Ett tillfälle är neml. härmed inne, för att på ordningens och laglighetens väg uttaga ett icke så obetydligt steg. Nationen kan: också icke underlåta att göra sig det hopp, att borgerskapet nu måtte handla i verklig fosterländsk och frisinnad anda. Försummar man detta ögonblick — så försummar man måhända äfven en lång framtid. Det bör dessutom nästan vara en hederssak för borgareståndet att nb, då det bortskänker sin uteslutande rättighet såsom stånd, tillvägagå på sådant sätt, att valurnans frihet icke må liksom glida ur de rent medborgerliga och falla i de högre förmögenhetsintressenas händer. Det riktigaste vore också alltid att behandla saken fullkomligt rationelt, genom att antaga personlighetsprincipen. Denna princip står neml icke blott i den fullkomligaste öfverensstäm melse med de mest utbildade politiska rättsbegrepp, utan jemväl äfven med principerna för de närvarande tvenne. första. riksståndens, adelns och presternas, riksdagsmannarättigheter; adeln inställer sig -neml. BENEN NN DNR ORD NKI NE CIN TREA SKEN

4 maj 1858, sida 3

Thumbnail