DEN SISTE AF SIN ÄTT, ad. OF, en I TH. Ett bud,, sade mr Barnard. De följde budbäraten med Sina blickar till dess han :steg af vid pörten. Talaren undrade i hemlighet för hvilken af de närvarande budet var ämnadt, alldeles öfvertygad likväl ratt ;det ej: var till honom. Han hade gifvit bestämda order till :sin trogne kassör, att icke störa honom med några affärer under envecka åtminstone, och för rar Quill voro hans iförmans order liksom medernas och persernas dagar — de kunde icke :förändras. . Inom några minuter var deras värd åter hos dem; han hade gått att möta budbäraren; han såg nedstämd ut. sHvad har händt? frågade mrs Herbert orolig. sIngenting, min goda mor, åtminstone :ingenting verkligt sorgligt, ty jag kan ej ;Hyckla en )bedröfvelse, som jag icke känner. Min faster, Mabel, ligger på sin dödsbädd. Då jag såg henne sist, gaf jag henne mitt löfte att komma när hon kallade mig, och jag måste nu resa. : Han räckte brefvet till mr Barnard, som läste det högt: s ; Man har sagt mig att jag blott har ett par dagar att lefvan, skref den brottsliga qvinnan. S Jag sörjer icke deröfyer, ty hvad glädje kan väl mitt förspilda lif hädanefter skänka mig? Men innansjag. dör, måste jag se dig, ty jag bar mycket att meddela dig. Kom , Se Aftonbl. n:r 10 18,20 37, 39 —76, 78—291. 93,94, 96 och 97.