Aaslgt, Oviken vi nort uttalas ar manga bland stadens invånare, skall blifva allmänt insedd, och att således något afgörande beslut icke skall omedelbart ifrågakomma, anse vi öfverflödigt att nu för Vår del ingå i något bedömande af förslaget, vare sig till dess hufvudprincip eller dess detaljer; men vi torde likväl, till ytterligare styrkande af hvad vi yttrat: om vådan af förhastade beslut i denna angelägenhet, böra antyda några af de omständigheter, som vid pröfningen af densamma torde böra tagas 1-öfvervägande, och vi återkomma derföre 1 morgon till detta ämne. RR — Det var naturligt att, när vi yttrade våra betänkligheter i afseende på den politiska andan och karakteren hos en minister, för hvilken grefve Henning Hamilton blir den egentlige ledaren, vi derigenom skulle trampa på en mycket öm liktorn hos Svenska Tidningen. . Grimaserna och utropen äro också mer än vanligt lifliga. -Hätskheten har stigit till en värmegrad, som måste väcka häpnad hos hvar och en, som -icke har sig bekant, att grefve Hamilton är Svenska Tidningens förnämste patron och att han var en af dem, som för någon tid sedan utskickade af honom jemte några andra undertecknade tryckta uppmaningsbref till understöd åt nämda tidning. Svenska Tidningen har nu så till fullo till egnat sig och öfverträffat sin officiösa medbroders, Folkets Rösts, otidiga stil och manår, att det näppeligen lönar mödan attinlåta sig i polemik med en sådan tidning, hvars enda syftemål med den politiska debatten synes vara att fi med ringa variation i formen utgjuta en hop förklenande tillmälen mot sina politiska motståndare, efter alldeles samma taktik som den, hvilken varit begagnad i Folkets Röst, och synbarligen i samma förhoppning, att genom ständigt upprepande af dylika oqvädinsord innöta dem hos en och annan-af sina Jäsare.. På samma gång Svenska Tidningen sålunda ställer sig fullkomligt i jembredd med skandalpressen, fortfar hon dock med sitt skrytande och pösande väsende, som skulle falla ned till intet, om hon disponerade öfver den ringaste sjelfkritik; den, som hånfullt talar om andras alldagstankar,, borde sjelf prestera någonting annat än alldagsovett, hvari inga tankar förekomma, och hvilket, om man undantager Weserzeitungs ledande artiklar, som en gång för alla blifvit förklarade för god pris, utgör Svenska Tidningens enda lifselement. Oaktadt Svenska Tidningens uppsats icke innehåller någonting i sak eller egentligen tarfvar något svar, vilja vi dock egna en liten belysning åt några der förekommande yttranden. Hvad vår politiska karakteristik af grefve Henning Hamilton angår, så finner Sv. Tidn. densamma icke arta sig till polemik, hvilket å hennes sida kan vara ganska klokt oeh försigtigt, helst om polemiken skulle råka att bli förd på samma skickliga sätt som den hvilken fördes angående den med grefve Hamiltons namn signerade famösa artikeln i Le Siecle om religionsfrihetsfrågans ställning här i Sverge. I afseende på vårt yttrande, att vi hört vår mening i afseende på grefve Hamilton delas af personer från alla partier, har Svenska Tidningen till protokollet afgifvit sin protest i första rummet för egen räkning, emedan hon icke lärer kunna räknas till något riddarhuskotteri eller strida under någon annans fana (2?) och i det andra, på de mångas vägnas, hvilka icke lära vilja anses dela Aftonbladets mening. Vi få härtill endast i korthet svara, att vi icke ett ögonblick betviflat, att ju Svenska Tidningen skulle vara synnerligen belåten med refve: H:s upphöjelse. -Deremot kunna vi bom vidhålla, att ganska många, hvilka i öfrigt icke vilja anses dela Aftonbladets meningar, och många, som icke höra till-något politiskt parti, yttrat stor missbelåtenhet, bekymmer och ledsnad öfver den ifrågavarande utnämningen, och det just af enahanda skäl, som Aftonbladet anfört för sin meningi detta fall, och den kännedom de, lika med oss, tro sig ega om grefve Hamiltons politiska sympatier. Svenska Tidningen yttrar vidare, att då refve Hamilton alltsedan tidigare år åtnjutit rinsen-regentens förtroende, så är det fullkomligt iden konstitutionella ordningen, att han äfven kallas till konstitutionell rådgifvare. Detta är en högst besynnerlig konstitutionell t:ori; annorstädes föreställer man sig, att det icke är regentens personliga tycken och enskilta förhållanden, utan förtroendet hos nationens representanter, som bör göra en person lämplig till rådgifvarekallet. Af samma skäl menar Sv. Tidningen det vara antagligt, att hans inkallande till rådgifvare mera än af honom sjelf önskats just af de öfrige rådgifvarne, för hvilka det-af begripliga skäl icke kunnat vara angenämt att han länge stannat utom rådkammaren. Till någon del tro vi verkligen, att Svenska Tidningen häruti kan på visst sätt ha rätt, då vi taga för afgjordt, att hr grefve Hamilton af lätt begripliga skäl, långt hellre önskat att, såsom favorit, utöfva sitt inflytande utom än inom konseljen och att således en uppoffring i detta hänseende må anses vara af honom gjord, då den af prinsen-regenten fordrades, sannolikt såsom ett vilkor för möjligheten att i alla frågor af vigt göra detta sitt inflytande gällande, hvilket väl svårligen kunnat ske om hr grefven fortfarande haft sitt residens i Linköping. Bland annat hade grefve H. då icke, såsom troligen nu kommer att ske, kommit i tillfälle att utgöra en medlem af den afdelning utaf rådkammaren, som kommer att åtfölja prinsen-regenten vid den förestående vistelsen i Norge, der sannolikt, under den här tillförordnade regeringens tillvaro, en hel hop vigtiga, isynnerhet befordringsärenden, komma att inför regenten föredragas och af honom afgöras. ; Om de öfriga rådgifvarne verkligen önskat grefve Hamiltons inträde i konseljen, för att undvika ett värre ondt eller sidoinflytandet derutanför, så bevisar detta endast deras politiska svaghet, som haft en sådan önskan, eller