STOCKHO: LM den 29 April, Af flera bland de med senaste posterna ankomna landsortstic Iningarne finner man, att frågan om förändradt-valsätt för riksdagsmannaval till borgareståndet, i öfverensstämmelse med nya lydelsen af 14 riksdagsordningen, i dessa dagar förekommer till behandling i åtskilliga af rikets städer. Det är emellertid få af lahndsortsbladen, som ännu upptagit detta vigtiga ämne till diskussion. Med någon förundran finner man Westmanlands Läns Tidning, som skolat gå och gälla för. att höra till de radikala? i politiskt hänseende, nu förklara det vara ?gamma! modigt att tala om personlighetsprincipen, hvilket visserligen skulle ha sin fulla riktighet, i fall vi här uppe iultima Thule nödvändigt skulle följa tillfälliga fran-ka moder inom politiken, likaväl som då det är fråga om fruntimmershattar samt snitten på frackar och pantalonger. Detmedges, att det just icke är modernt för ögonblicket i Europa att tala om menniskorätt och billighet såsom ingredienser i det politiska lifvet, och såsom motiver för samhällsreformer. Då vi emellertid icke följt med på den revolutionära banan, kan den europeiska reaktionen visserligen i någon mån sträcka sitt inflytande till :oss, eller rättare sagdt gifva litet mera mod och förtröstan åt det ultrakonservativa parti, som gerna vill upprätthålla godtycke och orimliga privilegier samt motarbeta friheten, men någon verklig tillbakagång bör den icke hos oss kunna åstadkomma, allraminst en sådan, som skulle förmå de liberala att frångå de principer, som under årtionden varit af dem förfäktade med afseende på den medborgerliga frihetens utveckling. Vore det fråga om en total reform af hela representationen, yttrar Westmanlands Läns Tidning, så är utan all fråga den förra .Zrundsatsens (personlighetsprincipens) genomförande målet för det progressiva partiets :önskningar och sträfvanden; ja måhända vore dess tillämpning önskvärd äfven nu, i fall någon garanti funnes derför, att enna til-lämpning egde rum i alla eller de flesta och mest betydande af rikets städer; men af farhågor, som vi ej ens anse oss kunna uttala, vilja visieke tillråda en enstaka kommun att senskilt och utan att handla i sammanhang ned de öfriga beträda denna sana, hvarefter ibladet såsom en medelväg föreslår antagandet af rn graderad röstskala, Vi öfverlemina åt hvarje tänkande mennislca att bedöma den grad af rimlighet och konseqvens, son ligger 1 ett dylikt yttrande. För vår del kunna vi ej annat än på det högsta frånsäga oss all solidaritet -.med och. alla sympatier för det slags liberalism, som omfattar de stora politiska frågorna företrädesvis såsom agitationsmedel och som är mycket beredvillig att erkänna de liberala samböllsprincipernas tillämplighet, så länge man befinner sig mer eller mindre på teoretiserandets område och medan det är fråga om vidtutseende förslag och framtidsplaner, men som genast skyggar tillbaka för tillämpningen af: dessa samma principer, när verkligheten möter och ett, om ock ringa, steg bestämdt -kan göras på det praktiska området. Svårfattligt synes det i sanning vara, huru man kan vilja medgifva personlighetsprincimens fulla tillämpning i fråga om val till en hel folkrepresentation och icke hysa några bestänkligheter att ju icke insigterna och om.dömet skulle dervid göra sig gällande, men :å andra sidan förkasta densamma, då det är fråga om val till ett riksstånd, i afseende på hvilka genom grundlagens stadganden man ij alla fall har uppstälda vilkor, som afse att lemna garanti för att de valberättigade skola innehafva ett visst medborgerligt oberoende, och att då grunda detta förkastande på skäl, som man icke ens anser sig kunna uttala, samt på en lös supposition rörande de meningar, som kunna komma att göra sig gällande inom andra kommuner. Det är någonting ganska eget, att de som uppträdt emot den meningen, att vid de nya valen till borgareståndet omröstningen bör komma att ske samfäldt och per capita, ickeihaft ett ord att förmäla derom, att en annan på förmögenheten grundad röstberäkning skulle vara mera rättvis och mera gagnande för det allmänna, såsom innebärande något slags. garanti. för att erfarenhet, förstånd, god vilja och fosterlandskärlek derigenom i högre grad skulle göra sig gällande: Man har i stället hållit sig till sådana der onämnbara skäl och grunder samt allmänna fraser derom, att valsättet per capita vore opraktiskt 0. s.-v., samt påståendet (i Svenska Tidningen) att detta valsätt skulle bibehålla. hufvudstadens representation lika skråoch klassmässig som förut, hvilket är fullkomligt grundfalskt, då just deremot en graderad röstskala skulle framkalla ett slags i hög grad vidrig klassfördelning, grundad på förmögenhet, och genom hvilken den ene valberättigade medborgaren skulle komma att skattas i-politiskt hänseende värd lika mycket som flera andra tillsammans, hvilka hörde till en annan förmögenhetsklass. Den förut omnämda, af Westm. Läns Tidning framkastade suppositionen, att ett valsätt med samfälta val pr capita icke skulle kunna vinna meningen för sig i andra stäler, äfven om utsigt dertill vore förhanden i Westerås, synes för öfrigt icke just bekräfta sig, Vidi Mariestad. den 23 dennes hållet. sammanträde för öfverläggning om valordningen erhöll den Sutton Jafar toret! dö st ARELN ll