STOCKHOLM den 28 April Landshöfdingen i Östergötlands län, f. d. landtmarskalken grefve Henning Hamilons inträde i konungens rådkammare — hvilkgt Svenska Tidningen och den öfriga officiösa pressen länge förklarade alls icke vara påtänkt annorstädes än-på Aftonbladsbyrårm, —har--således, enligt hvad officiela bladet föri går afton bekräftar, nu försiggått, och grefve Hamiltons inflytande har redan på förhand gjortsig gällande uti grefve Gustaf Lagerbjelkes befordran till landshöfding i Södermanlands län. hvarom äfven ett rykte varit gängse, hvilket intill den senaste tiden städse blifvit motsagdt både af Sv. Tidn. och af grefve Lv sjelf, när han blifvit tillfrågad om denna sin kandidatur. Angående grefve Hamilton hafva vi redan oförstäldt yttrat vår mening, hvilken vi både förut och efteråt hört delas af personer ur alla partier, med undantag af, egentligen: taladt, det kotteri, som lyckats att de senaste riksdagarne under -grefvens fana bemäktiga sig ledningen af riddarhuset. Månne det är på,detta kotteri och förhoppningen om dess fortfarande inflytande under riksdagarnc som den nya regeringen på fullt allvar ämnar stödja sig och från hvilket den tänker hemt: sin kraft? Månne man verkligen kan: vare så förblindad, att man föreställer sig attmöjligheten att fritt disponera öfver majoriteten på det nuvarande riddarhuset gör tillfyllest för att tillvinna regeringen förtroende och anseende? Och månne icke den handske man t sålunda kastar åt den stora majoritet af svenska folket; som representeras inom borgareoch. bondestånden, vid nästa riksdag, om ej dessförinnan, skall blifva upptagen, om nemligen det system, som grefve Hamilton allmänt anses hylla, jemväl blifver det rådande inom den nya allt mer och mer purifierade konseljen? Dessa frågor kan endast framtider besvara, och vi hvarken kunna ellör böra gå dess. dom i förväg. k Emellertid omtalas redan, utom friherre af Ugglas förflyttning till. enlandshöfdingeplats. äfven krigsministern grefve Gyldenstolpes: afgång, emedan han: förmenas vara nog pedantisk och allt för mycket. hafva sitt hufvud för sig. Såsom -hans. efterträdare. nämnes, enligt hyad vi förut omtalat: (denna gång i öfverensstämmelse med sjelfva Sv. Tidn.) chefen för. första lifgrenadierregementet öfversten Björnstjerna, en mycket sträf och konservati! herre, som -egentligen.-genom sitt ifriga. försvar för regeringens propositioner i:statsutskottet -förtjenat sina sporrar, Man får derefter-se, hur pass -tänge-herrar Almqvist och Gripenstedt kunna härda ut, förutsatt. att de ej vilja och kunnashelt . ochs hållet uppoftra de. grundsatser, hvilka man hittills ansett dem. hvar 1 sin riktning, representera. Sannolikt kommer väl detta till någon del att bero på valet af den jurist, som insättes såsom konsultativt statsråd i stället för friherre af Ugglas. Såsom kandidat dertill nämnes väl fedan en junker, af: äkta. skrot och, korn, .men det troliga är, att: man härtill helst uppsöker någon person, som .väl kan vara en skicklig lagkarl. men deremot ful: komligt likgiltig för politiken. Beträffande den nya landshöfdingeutnämningen, så torde derom näppeligen finnas mer än en röst. Grefve Lagerbjelke har visserligen inom kotteriet på riddarhuset haft anseende och. fått. flera utmärkelser; så t. ex. blifvit vald-till ordförande i konstitutionsoch statsutskotten, äfvensom hos hrr fullmäktige i riksgäldskontoret och nu: senast i banken. Han saknar visst icke förmåga att muntligen uttrycka sig och ej heller en viss skicklighet såsom ordförande. Men om man kritiskt.granskar hans tal, så. röra de: sig alltid inom en särdeles trång krets och röja aldrig. hvarken statsmannablick, eller annat än högst ytliga insigter: Vanligtvis förbiser han hufvudsaken för detaljerna eller det formella. Hans deduktioner och vyer äro alltid advokatens i detta ords inskränktaste mening. Såsom skriftställare saknar han all talang, hvilket bäst bevisas af de lagförslag och motiverna för dessa. dem han inom konstitutionsutskottet framlagt och hvilka lida af en högst märkbar torftighet på idger och äro behäftade med de mest i ögonen fallande : felaktigheter i-redaktionen. Lägges nu härtill, att grefven är Tullkomligt obekant med alla embetsgöromål och: att hans personlighet är stel och otillgänglig, så kunde svårligen ett mindre passande ämne till en landshöfding uppletas. Att statsrådet grefve Mörner enligt sin önskan insattes till president i kammarrätten. finna vi icke förtjent af klander, utan tvärtom. Mycket konservativ i politiskt hänseende, ä dock grefve Mörner en man med rättrådighet, emibhetsmannavana, nit och arbetsamhet. Iintet hänseende -passande för en-politisk plats, lämpa sig hans egenskaper långtimeras till att göra gagn inom ett embetsverk, der det hufvudsakligen är fråga om att tillse, det bestämda former och författningar blifva noggrantiakttagne och att-ärendena skötas med ordning. nit och drift. Vidkorkmande hr Tauvons placering såsom president i statskontoret, så förmoda vi, att den-egentligen vär ämnad att utgöra ettslags sonlagement för hans påräknade. men uteblifna upphböjelse.till president i: det embetsverks; åt hvilket han egnat mera än 20 år alt sin lefnad, nemligen kammarrätten. För öfrigt är han: känd såsom en ganska kunnig och skicklig embetsmaån. Adelsman är-han ännu icke, men deremot står han--högt: inom gunstens. område medelst frimureriet, der han nyligen avancerat till riddare af Carl XII:s orden. i i Utnämningen till ett annat notabelt chefsembete egde äfven rum i senaste konseljen,