DEWUBMEIWIIA Ol 40 fäpikt. Utrikes korrespondens. (Från: Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 19 April. Sedan Jag senast skref — det var i shitet af Mars månad — hafva politiska tilldragelser af mera framstående betydenhet härstädes inträffat. Icke desto mindre måste jag denna gång börja mitt bref med en tjufhistoria, dervid det till en del måste öfverlåtas åt läsarens fantasi att uppspåra ett mer eller mindre aflägset sammanhang mellan denna historik och nämde politiska tilldragelser; ty för min del kän jag endast artyda några förunderliga ryktei angående ifrågavarande hemlighetsfulla faktum. Till ledning för uppfattningen af det följande, förutskickar jag en liten beskrifning öfver Iokaliteterna. Prinsens af Preussen palats är, såsom enhvar, hvilken besökt Berlin, nogsamt vet, beläget vid slutet af den ryktbara promenaden Unter den Linden, åt operaplatsen till, der det bildar en rät vinkel, hvars ena sida är vänd mot Fredrik den Störes staty. och Die Linden, hvaremot den andra vetter åt operaplatsen, men skiljes från denna genom ett slags veranda. Denna sistnämda bildas af. ett slags. pelareutsprång, hvars platta tak utgör liksom ett slags stödjepunkt för fönsterna i palatsets första våning. Der -befinner sig. för närvarande prinsens sängkammare. Någon natt i sistlidne Januari månad hörde prinsen ett buller. Man var tydligen: sysselsatt att uppbryta fönstret. Vid prinsens Wer da flydde fredss störarne, och: man såg strax derefter två karlar springa öfver torgets En undersökning inleddes; men nedlades: kort derefter. Det sades allmänt, att mah hade kommit ett vanligt inbrottsförsök på, spåren; och attprinsen befalt att saken icke vidare skulle fullföljas. Dessa detaljer äro mig från tillförlitligt håll meddelade ock deras sanningsenlighet lider intet-tvifvel; Ett rykte ville veta, att kort derefter hade i andra våningen i det furstliga palatset en okänd mansperson nattetid blifvit upptäckt efter anvisning af en Ppoliskonstapel, söm sett honom -gå in derstädes. Karlen utaf sig för att vara en utländsk handelsexpeit;och påstod, att: han tagit palatset för ett hotell för. resande. Dock ka jag icke, fullge gå i god för sanningen af detta sista rykte. . Män kan lätteligen föreställa sig, hvilka gissningar, sagor och legender dessa tilldragelser niåste framkalla i det skandallystna Berlin. Med fantasien uppfyld af erinringar om Potsdamersdepeschestölden i Oktober 1855, tvifltäde! våra Spree-athenienser intet ögonblick, att tjufvarne alldeles icke varit några vulgära långfingrade sällar, utan legda och utskickade spioner, som haft för afsigt att bemäktiga sig prinsens papper, för att få reda på hans planer ochafsigter beträffande de stotxsväfvande frågorna. Hvem hade legt och skickat dem? Derom har krönikan ingenting att förmäla, men hon känner naturligtvis med fullkomlig säkerhet, att prinsen sjelf helt förundrad frågat, hvad slags intresse hans papper ännu kunde erbjuda?! Dervid utaktlåta också lastarena icke att isynnerhet fästa uppmärksamheten derpå, att man icke för ro skull låtit nedlägga undersökningen, hvilket säkerligen icke skett, om fråga varit om ett simpelt inbrottsförsök. Ni torde tillåta mig låta folket prata, mig sjelf två mina. händer i oskuld och, som sagdt är, öfverlemna åt läsarens fantasi, om han vill lemna rum för den förmodan, att prinsen af Preussen nu såsom tillförene är från något visst håll bevakad i sina göranden och låtanden, att således omfånget för hans makt och myndighet: ännu alltjemt är ganska inskränkt, och att till och med ett regentskap, om det redan nu bade inträdt, föga skulle ha förändrat i detta faktiska förhållande. , Det kan naturligtvis icke förmenas någon att hysas dylika förmodanden, om än jag ör min del icke kan inlåta mig derpå. Ett faktum är, att regentskapet ännu alltjemt röner lifligt motstånd i vissa höga kretsar. Tvenne åsigter stå emot hvarandra. Den ena åberopar sig på den fordna tyska fursterättenoch vill ötverlemnanitiativet åt agiaterna. Endast. dessa ha rätt taga saken om hand, uppfordra läkarne att afgifva ett utlåtande; och, efter som detta utföll, låta vikariatet fortfara eller uppdraga regentskapet åt. prinsen af Preussen. Detta är den ena åsigten, hvilken mau nyligen i form af korrespondensartikel expedierat härifrån till den officiella Wiener-Zeitung, från hvilken den vid återinförseln öfvergick till Neue :Preuss. Zeitung. men . derpå genast från alla håll grundligt vederlades. och tillbakaslogsaf..de liberala bladen, bland annat och företrädesvis af PreussischeWochenblatt; Den andra meningen. erintar derom, att i Preussen existerar en författning, att konungen för längre tid: faktiskt är oförmögen att föra regeringen och att alltså, enligt. författningens 55artikel; regentskapet måste inträda: För öfrigt är motståndarnes aghat-teori redan derigenom ganska vansklig, att äfven: om i ett gifvet ögonblick prinsarne af blodet skulle hafva att fälla utslaget. mellan: vikariat och regentskap, så skulle: pluralitetenobetingadt rösta för regentskap, förutsatt att prinsen:sjelf. allvarligt önskade detsamma. Jag säger. pluraliteten och kunde säga nästan alla, ty blott TNT CTO Am cr Am