STOCEHOLM den 19 April. Nästa fredag den 23 April skola, såsom vi förut omnmämt, hufvudstadens vid riksdagsmannaval för borgareståndet valberättigade invånare höras, angående sättet för riksdagsmannavalen, hvartill äfven räknas grunderna för röstberäkningen. Vi anse det icke öfverflödigt att med anledning häraf. erinra derom, att enligt den nya lydelsen af 14 riksdagsordningen äro följande valberättigade: — 1:0 borgare; idkare af yrke, som till borgerlig näring räknas: 3:0 egare af hus eller tomt i staden; 4:0 egare eller innehafvare med ständig besittningsrätt af jord under stadens domvärjo, alla dessa så framt de äro i staden bosatte, och 5:0 stadens magistratsp.rsoner. Härifrån äro likväl följande undantagne: a) den egare af hus och tomt, eller den egare och innehafvare af stadsjord, som frälseman är, eller till presteståndet hörer; b) gemenskapen vid rikets landtoch sjöförsvar:. samt allmänna och enskilta verks och korporationers vaktbetjening, eller andra, som med desse jemförlige eller ringare äro; c) de, som äro i annans tjenst eller ständiga arbete anstälde, eller daglönare, eller andra dylike. som försörja sig med tillfälligt arbete; d) de, hvilka endast för sjelfförsörjning ega något yrke utöfva; samt enligt 18 R. O.: e) den som står under förmynderskap; f) den som efter gjord cession och utfärdadt proklama icke, på sätt lag förmår, visa gitter, att han från sina borgenärers kraf fri är; g) den, hvilken laga kraftvunnen dom törklarat ovärdig medborgerligt förtroende, eller att föra anmn talan eller för nesligt brott till straff skyldig: och h) den som icke bekänner kristen religion. Första frågan måste till följd af kallelsens innehåll bli den: Anse de valberättigade, att någon förändring i det uti Stockbolm öfliga sätt för riksdagsmannavals anställande är behöflig? Denna fråga, som i det hela är obehöflig och redan i och genom sjelfva grundlagsförändringen kan anses afgjord, måste naturligtvis i alla händelser med ja besvaras. Derefter kommer man till frågan derom. hvilken förändring som behöfves, och här möta svårigheterna. Utan tvifvel skola meningarne härom vara så delade, att det blir opraktiskt och fåfängt att försöka att vid detta sammanträde komma till en verklig lösning af densamma. Sannolikt torde man derföre komma att föreslå nedsättandet af en komitå för uppgörande af förslag till en ny valordning. Men oberäknadt frågan om denna komites sammansättning, måste det äfven öfvervägas huru vidsträckt befogenhet den skall erhålla och huruvida: den: skall lemmas. utan all ledning för sitt arbete och icke ha någon kännedom om de valberättigades önskningar i afseende på den blifvande valordningen. Man skulle möjligen i sistnämda fall kunna äfventyra, att förslaget, då det en gång återkommer till de valberättigades pröfning, kunde bli:sönderslitet och att ett nytt då måste uppgöras på grund af de meningar som uttalades och de anmärkningar som: gjordes vid granskningen af det första förslaget. Tiden intill nästa lagtima riksdag är icke särdeles lång, och det låter tänka sig, att så många svårigheter kunna uppstå, då det blir fråga om att bringa de olika meningarne till ett majoritetsbeslut, att den nya valordningen, som dessutom erfordrar Kongl. Maj:ts fastställelse, måhända icke hinnes färdig och blir faststäld så tidigt, att riksdagsmannavalen i vederbörlig tid före riksdagens sammanträde kunna Stockholm förrättas. Då derjemte möjligheten af en urtima riksdägs sammankallande när helst Kongl. Maj:t kan finna nödigt mellan 30:de och 50:de dagen från uppläsandet i hufvudstadens kyrkor af kungörelsen derom, är städse öfverhängande, så synes det-vara nödvändigt att man genast väljer den kortaste vägen, en väg som icke utsätter vederbörande för möjligheten att alldeles förirra sig från det mål, hvartill majoriteten af de valberättigade utan tvifvel önskar kommas; Härtill erfordras, att de valberättigade skola kunna gifva dem, som erhålla uppdraget att utarbeta förslaget, några nödiga anvisningar om de grunder, hvarpå det bör vara uppgjordt. Men huru skulle man med säkerhet kunna härom utlåta sig, innan man till sin egen ledning eger någon förteckning öfver de valberättigade och derpå kan grunda ett bedömande af de nya förhållanden, som nu skola inträda? För Stockholms riksdagsmannaval till borgareståndet innehåller grundlagen i fråga om valsättet numera ingenting annat, än att valen skola ske inför magistraten och med slutna sedlar. Huru många olika åsigter hafva icke här fritt spelrum? Huru mycken osärj kerhet skall icke råda vid dessa åsigters bedömande, i fall man icke ens har någorlunda säker kännedom om antalet af dem, som till följd af det nya grundlagsstadgandet befinna sig i de valberättigades kategori? Om man icke får något begrepp om derås fördelning på olika trakter af hufvudstaden eller deras olika fördelning i fall klassval skulle ifrågasättas, dessa må nu vara: yrkes-, stånds-: eller förmögenhetsklasser? Att i en så vigtig fråga alldeles på måfå välja komiterade. smed någon vidsträcktare befogenhet, vore tedan ettförhastande. Och då vallängderålltid måste uppgöras och arbetet dermed nödvändigt måste hafva sin. tid, antingen man dermed börjar eller företager det först sedermera, så synes det vara både nödvändigt och klokast -att man dermed. gör början innan man väljer någon komite. Detta åliggande är utan tvifvel magistratens, och om den af andra löpande ärenden -är för mycket upptagen att kunna under nuvarande förhållanden medhinnå7detta hya åliggande, så finI