lar stannat. fel BLANDADE ÄMNEN. — Vår störste organisatör: En korespondent från. hufvädstaden till Jönköpings: ladet ger följande anvisning hvar vi hafva utt söka denna ovärderliga personlighet: På Mindre. teatern har ett litet, underbarn.uppräd, — 10 år gammalt — och. utför hufvudrolen.i en iten nätt pjos. Direrektör Stjernström är bestämdt en rollkarl. Andra teatrar, den kungliga ej förgslömmanles, locka ifrån honom allt efter. hand hans bästa suetter. Man frågår då: huru skall han reda sig? Men den jovialiske mannen håller sig lika lugn, blir oj en tum magrare, tvärtöm, och. en, tid efter bjuder han publiken på nya sujetter, som Han sjelf hära nog bildat, oeh hans salong är sällän folkfattig, hans kassa alltid väl fyld, och han sjelf naturligtvis vic det .briljantaste lyfine. Hån är bestämdt vår störste organisatör. Om jag. vore regent, så kallådejag up mannen till mig och talade så här: Min kära Stjern: ström! Du är bestämdt em storman. Du skall hjel pa mig i ett företag af stor vigt, men som för dig är en småsak. Jag behöfver en konseljuppsättning. som blir omtyckt af nationen, spelat sin rol väl och somm rlirig kommer af sig. Jag kallar dig till mir premierminister, med skyldighet att du först och främst antager passandå statsrådssujetter och sedar öfvar in dem åt mig. Jag känner, din förmåga Skulle du för din egen teater, som gerna kan fortgå ty du räcker nog till på begge hållen, vilja antag: någon af de nuvarande statsråden; så — gerna fö mig. Beklagligen är jag icke regent; ej ens på-mir egen lilla vindskammare, annars skulle jag hålla of vanstående tal, — och Stjernström skulle nog svara: Får. gå för em gång, nådig herre; men en lands höfdingepost vill jäg hafva till retfatt, när jag blir oduglig som premierministor. — Stjernhimmelen. I danska tidningen Fxedreandet läses: Copernicus skall. i sin dödsstund beklagat sig öfver att han aldrig sett planeten Merkurius Denna 1l,cka står nu enhvar till; buds, emedan. näm: de planet kan utan svårighet under hela April upp sökas och iakttagas djupt ned pården vestliga himmelen någon tid-efter solens nedgång, och kring der 20 ända till kl; half 10, då -den är synlig. en het timme. Då denna lilla, men klart skinande planet adrig aflägspar sig långt från solen, måste den. sökas. i: skymningen, och bör man ;dertill. välja en hög ståndpunkt med fri borisont. Den 29 -Aprilsyna: i samma trakt Jupiter och Venus. mycket: nära hvar: andra. 5 — Biskötsol, I Kalmar Jäns hushållningssällskap: handlingar för 1857 läses följande om denna industri gren: Hr rektor Dahm, af ordföranden anmodad at meddela sin erfarenhet i frågan,. upplyste, ratt har under de senare åren gjort några försök med bir skötsel, hufvudsakligen för att få utrönt, hvilka biboningar vore : bäst påssande för yårtr klimat och dervid trott sig finna, att bien om: sommarer trifvas bäst i träkupor, emedan ;dessa kunna göra: så täta, att inga obehörigas gäster i dem kunna in tränga, men att under strängare vintrar: biens ut; dunstning kondenseras på träväggarne och fryser til en stundom tumstjogk isskorpa, som åter vid tövä .der smälter och åstadkommer fukt i kapornas hvarigenom mögel i vaxkaåkorna vanligen uppkommer; -ati detta inträffat i kupor, gjordarjaf 2tums granplan ikory och ofta förorsakat bjsamhällets undergång HFertalet hade dock vanligen uthärdat vintern, mer afgängen af. de i träkupor; förvarade svärmar Had varit något, ehuru föga större: än af dem, som för varats i halmkupor. Palaren hade derföre icke ännt förkastat träkuporna; men ansåg dem böra vara myc ket omsorgsfullt gjorda och af särdeles torrt trä emedan de eljest uppkommande storå springorna äre såväl sommar som vinter högst menliga, — Rörande ;kupornas formctyvekade talaren ejsatt föredraga der Nuttska träkupan! framför. ålla, emedan hon vort Nättast att hanmdtera. Sådanarkupor hade haft 1—i ikannor honung vid skattaing och ändockhaft för råd för vintern. De: hade likval-det..felet, att vare för ..dyra: och intaga stort rumf Andra? träkupor hade haft få eller inga företräden framför den-van liga helmkupan, hvarföre! deppa, den billigaste ock lättaste, alltid torde böra bibehållas i Fårtklimat då hon. äfvenzär den . torraste och; hvilket är hufvudsaken, dem varmaste. -— Att biskötseln är lönande, vore obestridligt. Till och med talaren, som be: kostat särskilt bihus och kupor; som varit dyrare är deras invånare, hade haft icke .allenast ränta på anläggnitigskottnaddn, utan ock nöjaktigt amortisse ment, ehurw den kala och anglösa trakten närmast omkridg Kalrhar icke tord erbjuda särdeles-riks betesmarker för bihjordarne, oeh ehura de senaste åren varit mer än vanligt ogynsamma. Biskötseln: obestriäliga förfall torde derföre icke -hafva sin orsak i Bristande afkastning, utan, liksom mycket an nat otyg, i en opiirioH, son tyckes alldeles vara tå en sr vädret; ty säkert vöre, att ingen egendom tminstone intet husdjur, mångdubblar sig så son bien, och det med nästan ingen kostnad och en högst ringa vård. — Att biskötseln. vore, såsom månger tyeker, en småsak, vore, såsom saken nu skötes, er sannibg; på samma sätt nerhligen, som? det vore er småsak satt odla på ett ger Toge man dere: mot för grundsats att endäst katta sila bin ock om hösten aldrig slagta andra än svaga kupor, si skulle man snart finna, att biskötseln icke vore er småsåk, Man slagtade nu, sina idoga arbetsdjur: liksorh vore man viss, att betet skulle yara otillräckligt för ett större antal Detta vore dock långt ifrån att vara bevisadt. Man hade!tvärtom all an: ledning att antaga, att Sverges bibeten ktinde föda ett ofantligt mycket större antal; bin; än :som nu finnes. Talåren hade sjelf haft öfver tjugo. stockar. på en gång i sitt bihus, hvilka alla håft riklig näring, ehuru gratinarhe iom eft afstånd af 300072 4006 alnar: haft nära lika många. Mången rysk bonde hade hundra stöckar vid sin gård, i ett sträfvare klimat än vårt, och Europas mest bekante hiskötare, pastor Dzierzon i Schlesien, har flera hundra... Det vore mera skäl att, med dylika alldeles säkra fakta i minnet, försöka hvad vårt land kan tillåta, d.v.s. öka sin bigård, tilldess man märker, att betet ej sillåter någon ytterligare utvidgning, än att, såsom ou sker, utan försök helt: enkelt förklara, att betet ej förslår; ty säkert vore, att man i detta fall visste platt intet, — Biskötsel i stort måste alltid blifva Proportionsvis mera, lönande än i smått, både. emedan det bättre lönar sigatt egna tid och omsorg åt många kupor, och emedan skadedjurensi hemsökelser blifva mindre förderfliga i samnia proportion -biförrådet är större, Om foglarne nemligen årligen uppata några tusen hin, är detta en stor förlust; för den, som eger blott några få kupor, men skadar föga eller intet deh, som) eger många. Talaren kunde dertöre ej underlåta att tillråda isynnerhet dem, som ha nå anstaka lävenheter att drifva biskötselni stor Ur hyrd gr FENA Urk om KAR I rer rd