ock de på bredden enormt filltagna körvä garne genom parken bidräga i sin Mån en dast till: att göra idel tomheter och insläppa ett solhaf, som. man. dock minst af allt söker på en landtlig, promenad. Parisaren sjelf medger också, att denna skog är behagligast em sommarqrällj sedan solem gått ner bakom buskarne. Korteligen; i min mening har kejsardömet, som med så rund hand utkastar hundratals millioner på offentliga företag, åstadkommit mycket, som är vida mera grandiost och förvånande än Boulognerskogen. Jag behöfver härvidlag endast nämna. de nya Hallarne, les Halles-centrales, detta glaspalats i medelpunkten af Paris, upplåtet åt den dagliga marknaden med grönsaker, frukt, fisk och alla slags viktualier. Bättre Boulognerskogar saknas icke, men en magnifikare och i hvad afscende som helst mera ändamålsenligt inrättid marknadsplats; än dessa nya Hallar, existerar ganska visst icke i vida verlden. Afven här hafva ofantliga summor blifvit utKastade, men resultatet uppväger dem fulleligen. Den, som sett de gamla Hallarne — och en del af dessa eländiga, snuskiga baracker stå för öfrigt ännu qvar vid sidan af de nya för kontrastens skull — kan lätt göra jemförelsen. Denna omätliga bygnad, sammansatt af idel lätta, luftiga jernhvalf, hvilka uppbära ett lika omätligt glastak så högt upp i luften, att ögat knappast når ditupp, ett ofantligt torg sålunda till hela sin areal skyddadt mot regn och blåst, genomskuret af gator, breda som två gånger våra vanliga, med hundratals sidogator på begge sidor, upptagne af nästan eleganta etalager, bord med marmorskifvor, hyllor af jern eller poleradt trä, fontäner i hvarje vrå för oupphörlig tillgång på friskt vatten, ett system af kloaker för bortförande af allt orent, detta är i sin helhet ett sanskyldigt monument och ett af den nyare tidens vackraste; det eger måhända min dre poesi än diverse annat, men detär då åtminstone: en stolt och storartad prosa, och staden Paris, som eger så mycket att yfvås öfver, har dock — när allt kommer omkring — föga, mera rättmätigt förtjent af en europeisk reputation. Och att innanför detta torg, som är ett verkligt palats, detta palats, som är helt enkelt em marknadsplats, se les dames de la Hallöp,; hvar och en vid sin disk, trönande öfver sina fiskkorgar; sina blomkålshögar, sina ostronmattor, präktiga gummor i yfviga spetsnegliger, med röda kinder, treflig isterhaka och lefnadsfriskt svällande barm,; det är en syn för målare och — historieskrifvare. Man märker, att man har för sig en kår, som spelat en politisk.rol och spelar den än.