så kallad kornskatt, samt att erlägga lämplig löseskilling, undfå eganderätt till samma hemman; och har berörde förslag blifvit afstyrkt dels i allo af konsistorium i Göteborgs stift och dels, med undantag för de reducerade hemmanen, utaf stipendiiinrättningens kuratorer samt landshöfdingeembetet i Göteborgs och Bohus län; hvaremot kammarkollegium, som på uppgifna skäl ansett skatteförsäljningen både kunna, utan hinder af testamentet; ega rum och blifva förmånlig så väl för stipendii-inrättningen som för hemmansåboerne, i allo tillstyrkt en sådan åtgärd, under hemställan att, i händelse af nådigt bifall dertill, underdåniga yttranden och förslag om sättet och vilkoren för verkställigheten af en sådan upplåtelse samt de vidare omständigheter och före: skrifter, som dervid kunde vara att iakttaga, måtte i första rummet af :kuratorerne, konsistorium och K. M:ts befallningshafvande ufgifvas; — dels att motion om ifrågavarande hemmans upplåtande under eganderätt till åboerne ånyo blifvit afgifven vid riksmötet år 1850, då den likväl blifvit lemnad utan åtgärd, emedan statsutskottet (uti betänkandet n:r 278. hvilket omständligen redogör för kammarkollegii ofvan åberopade utlåtande) upplyst, att frågan vore beroende på K. M:ts nådiga pröfning; — dels att rikets ständer vid 1847—48 års riksdag, med anledning af förekomne anmärkningar emot förvaltningen af ifrågavarande stipendiifond, hos K. M:t i underdånighet anhållit, det instruktion för stipendii-inrättningens styrelse och reglemente för utlåningen af inrättningens medel måtte utfärdas; och lära kuratorerne för kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningen, hvilka redan år 1836 blifvit anbefalde att afgifva förslag till dylik instruktion, i Januari 1849 dermed til! K. M:t i underdånighet inkommit; hvarefter kammar kollegium den 5 November 1850 och justitiekanslern den 8 Augusti 1851 deröfver sig yttrat, äfvensom nyssbemälda kollegium den 11 April 1853 förnyadt utlåtande i ämnet afgifvit; — dels ock att riket: ständer vid sistnämde riksdag uti särskilt underdånig skrifvelse (n:r 154), på grund af anförda förhållanden, hos K. M:t i underdånighet begärt, att undersökning måtte anställas till utredande af kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningen samt åboernes ömsesidiga förhållanden; hvilken skrifvelse den 18 Augusti 1848 lärer blifvit remitterad till justitiekanslern. som den 8 Augusti 1851 afgifvit underdånigt utlåtande i ämnet; och har dessutom blifvit upplyst, ati kammarkollegium den 11 April 1853 erhållit K. M:t: nådiga befallning att uppgöra förslag till en sådan förändring ide för stipendiihemmanens förvaltning och upplåtande gällande föreskrifter, att derigenom utan men för stipendiikassan, hemmansåboernes bästa. så vidt rättvist och billigt är, må kunna befrämjas; — att stipendiikuratorerne, anmodade, under den 19 Maj 1853, att i ämnet meddela yttrande; den 13 Februari 1856 sådant afgifvit, hvarefter det samma, åtföljdt af konsistorii i Göteborgs stift och landshöfdingeembetets i Götehorgs och Bohus lär sedermera meddelade . utlåtanden i frågan, den 14 nästlidne Mars från sistnämde embetsmyndighet till kammarkollegium inkommit, så att ärendet nu ånyc är på bemälde kollegii handläggning beroende. Af hvad sålunda blifvit upplyst synes, att behofvet af åtgärder till. förbättrande af de ifrågavarande gymnasiihemmansåboernas ställning blifvit af både statsmakterna insedt och erkändt; och är det vid berörde förhållande önskligt att sådane åtgärder, så skyndsamt och kraftigt ske kan, varda vidtagne. — Med anledning häraf och enär utskottet förmodar. att de befintliga olägenheterna skulle i väsentlig mår blifva afhjelpte på samma gång som stipendii-inrättningens fördel befrämjades, om ifrågavarande hemman på lämpliga vilkor under eganderätt åt åboerne upplätes, så får utskottet, som i ovisshet derom, huruvida, efter hvad vid ärendet redän blifvit åtgjordt. behof må vara för handen att en komitå för detsammas utredande nedsättes, tror att frågan derom lämpligast bör helt och hållet lemnas beroende ai K. M:ts nådiga pröfning, härmedelst vördsamligen tillstyrka rikets ständer, att uti förnyad skrifvelse hos K. M:t i underdånighet anhålla, att, för så vidt sådant ej redan skett, fullständig undersökning måtte anställas till utredande af kongl. och Hvitfeldtska stipendii-inrättningens samt åboernas ömsesidiga förhållanden och att i händelse deraf befinnes, att åboerna icke få tillgodonjuta de rättigheter, hvilka genom Hvitfeldtska testamentet och gällande stadgar blifvit dem tillförsäkrade, K. M:t täcktes i nåder vidtaga sådana åtgärder, att åboerna skyndsamligen må blifva försattå i den belägenhet, som med rättvisa och billighet öfverensstämmer, samt att K. M:t jemväl täcktes i nåder tillse, huruvida och i hvad utsträckning försäljning till skatte af Hvitfeldtska stipendiihemmanen lämpligen skulle kunna åstadkommas. Detta betänkande blef Riksens Ständers beslut; grundadt på trenne stånds afgörande. Presteståndet ensamt vägrade undersökning al den sedan 1600-talet öfverklägade ställningen på nänide donationsgods. Det visar att saken är sjukp. Må detta anses såsom det enda svar jag för närvarande vill egna frågan. Ett mera utförligt förmodar och hoppas jag Kongl. Maj:t skall, på ständernas underdåniga hem ställan, draga försorg om. Skulle resp. redaktionerna af Göteborgs Handelsoch Sjöfartstidning och af Bohus Läns Tidning, benäget vilja meddela ofvanstående uppsats, stadnade jag hos dem i förbindelse. Stockholm den 5 April 1858, Axel Em. Holmberg.