och så frågar man ännu, och de, hvilka icke älska den nuvarande styrelsen, se uti Pietris afskedande ett tecken att regeringen bestämdt beslutat införa ett polissystem af öfverdrifven stränghet. Men först och främst är det ingalunda bevisadt, att hr Pietri blifvit afskedad annat än på egen begäran. Och dessutom äro vissa händelser af en sådan natur, att de i politikens intresse fordra en ny polisprefekt, äfven om den förre visat sig oklapderlig och gjort allt hvad i hans förmåga stått för att afvärja dessa händelser. Föröfrigt är det ganska naturligt att en polisprefekt sjelf vill lemna sin plats, då han ser sin ställning förändrad derigenöom, att de vigtigaste af hans embetsgöromål uppdragas åt inrikesministern, hvilket här synes ha varit fallet. Men grefve Persigny, som lemnar ambassadörsposten i London, hvad säger man derom, hvadan kommer detta? Betydelsen häraf förringas visserligen genom det påståendet, att hr Persigny endast skulle ha lemnat sin post för att snart återtaga densamma. Men jag tillstår, att jag icke finner: denna förklaring tilltredsställande. Det gifves en annan : vida mera sannolik. Furstar finna alltid bland sin omgifning en politik, som under sken . af en kärlek och tillgifvenhet för deras. personer, större än någon annan förmår ådagalägga, visar sig mera ifrig än deras egen, och som derföre, utan att de vilja gå så långt som densämma påpekar, likväl rör dem. lifligt just till följd af denna tillgifvenhetsfärg, hvarmed den pryder sig, så att de icke visa densamma tillbaka, utan dermed ha. ett visst öfverseende. Det vore således icke omöjligt att i kejsarens närhet funnes en sådan politik, hvilken fördunklat hr Persigny, en afgjord anhängare af den engelska alliansen, och som på grund at sin kännedom om England, dess lagar, dess samhällsanda, dess nuvarande sinnesstämning icke kan rörande hvad man vill af detta land begära i afseende på de politiska flyktingarne hysa samma åsigter som de, hvilka närmast omgifva kejsaren. Man följer här med intresse åen parlamentariska rörelsen i Piemont, som väckts af förslaget till lag emot försvar för, politiskt mord och om förändring i juryns sammansättning. Här finnas personer, som bestämdt tro, att lagen kommer att med amendementer , gå igenom, ehuruväl den i anseende till dess sammanslående . med stadgandet om juryn. kan möta svårigheter, uppkommande : af nationell ömtålighet. . Utan tvifvel lärer väl grefve Cavour haft goda skäl till sammanförandet af dessa båda lagar, men jag bekänner för min del, att de skäl, som bort tala för åtskiljandet, synas mig ännu bättre. Omsider har, säger. man, den i Bucharest samlade europeiska komiten fullbordat sina arbeten. Måtte vi ock snart få skåda Donauprovinsernas organisation, gränseregleringen emellan Ryssland och Turkiet i Asien och ordnandet af segelfarten på Donau, m. m. I afvaktan på dessa provinsers regeneration, synes nu tiden vara inne att i historien begrafva öfverlefvorna af den orientaliska frågan. Näringsverlden.; Dess vigt -och : omfång lärer väl. af ingen bestridas. ! Nås väll i denna verld fortfar. det att.-gå illa.:Bröd; kött, viktualier af alla slag, hyror: (ty äfven dessa måste räknas hit) ha, långtifrån att vilja falla, visat sig än mera Ööfverdrifna i sina, fordringar. Friheten. att slagta, hvilken tager sin början från den första i nästa månad, ser väl ut att vilja slå köttet på fingrar-ne; men man är ej säker på att detta kommer att lyckas... Förfalskningarne fortfara å sin sida, att:-förvärra :ställningen. Kolonialvaror förfalskas till den grad, att det erfordras dagliga konfiskationer för att hindraherrar kryddkrämare : att ge oss cikoria i stället för kaffe. ; Och.de våga till. och med säga uppsyningsmännen, att. vi tycka om :cikoria, alt det just är: cikoriasmaken vi mena, då vi tala om kaffesmak. Den-kommersiella och den finansiella verldens Hvad: den förra af dessa verldar angår, kan man ej betviflå att den ju lider. Månufakturerna, verkstäderna äro långtifrån att utveckla-en önskvärd verksamhet. Förråderna afyttrasi dels med svårighet: dels alls icke: Det råder en kömmersiel kris, som har singrund dels uti rinskränkningen på Amerikas, Englands och Indiens stora marknader, dels i det bedröfliga tillståndet inom häringsverlden, såsom vi nyss visat. Man måste till och med befara, att denna kommersiella kris kommer att länge fortfara, och detta af följande skäl. Den allmänna kommersiella krisen hade sin grund i sakernas natur. I Amerika, i Tyskland, i England rättade man sig efter detta förhållande, d. v. s. dessa länder ålade sig omedelbart den regim, som krisen fordrade. Den kommersiella verlden behandlades der på ett kraftigt sätt, med faraatt lägga dess planer i dagen, att föranleda många omstörtningar, hvilket ock olyckligtvis inträffade: Men härmed må nu vara huru: som helst, så blef den kommersiella verlden liqviderad; purgerad och återstäld till en viss: helså, visserligen utan garanti för mer eller mindre aflägsna återfall. Hos oss var det helt annorlunda. Frankrike sade till Europa: Jag försäkrar er, madame, att om jag ej mår just förträffligt, så är jag ingalunda gjuk), Men då sjukdom förefinnes i det hela, så har man svårtatttrö den icke äfven ligga i någon del; och så var verkligen förhållandet. Frankrike mådde alldeles icke så bra som det sjelf påstod. Häraf SEE dåi blinken efter honom, vinkar med handen ME PFSIVS ERA te IDAS FAS (OR SN SRA Ser Ip Ras LRSA Or PR