RE bliken å tout prix) och PAssemblee nationale, stiftad af de Lavalette, förklarande från första dagen öppet krig mot provisoriska regeringen; sålunda IOpinion Public, uppsatt af Nettement, lifligt upptindrarnide som en rent legitimistisk organ; sålunda Lere nouvelle, utgifven af den bekante dominikanermunken Lacordaire, sökande med både argumenter och vältalighet. att bringa reda i vissa temligen förvirrade begrepp; sålunda le Bien Public, utgifven af Eugene Pelletan under Lamartines auspicier, IAvenir national, af Paul Feval, (hvilken förut debuterat med en Bon sens du Peuple) m.fl. mera xmoderata och medlande röster. Till just detta medlande och — medgifvom det — i hela sitt uppträdande mera hyfsade. parti höra: för övrigt ,Spectateur råpublicain (utgifven af Jourdan), och Alph. Karrs le Journal (rätt och slätt), hvilka för en kort-tid deltogo i denz stora publicistiska rörelsen såsom Cavaignaes speciella organer. Till de mera storartade företagen för denna period må i främsta rummet räknas den nya tidningen. la Libertå, -stiftad af Lepoitevin, såld på gatorna! för en enda sou (ett oerhördt pris!) och i de. första månaderna dagligen spridd i ända till 100,000exemplar För att ytterligare . exploitera denna ofantliga framgång, engagerades Alex; Dumas för detta blad såsom politisk författäre, såsom ledande-artikelmakare. Han debuterade den 27 Mars med en artikel, öfverskrifven -Marmorlejonen och innefattande en adress från honom, : Alex. Dumas, till preussiska och österrikiska folken. Det var något af det kuriösaste: som till. den dagen sett ljuset i fråga om politisk artikel; det är för öfrigt mycket tvi!velaktigt, oi preussiska eller österrikiska folket någonsin fick del deraf, och visst är, att för bladet sjelft blef Dumas icke den lockfogel, som afsedt var. Det kuride icke hålla sig uppe öfver den konjunktur, som gifvit det fart, fick sin knäck: efter junihändelserna och repädessig sedan aldrig. Dumas, politikern, tröstade sig förmedelst : att sjelf stifta la France nouvelle, gick derefter in i Patrie, vidare i le Mois,, hvarefter han fand visligast att ge politiken på båten och åter börja skrifva romaner på. gamla viset, En annan sstorartad tidning från 1848 — sedan de grandiosa företagen nu. kommit. på tapeten — var IEvgnementv,. stiftad i Augusti månad nämde år af Antnor Meurice, men specielt inspirerad af: Victor Hugo, hvars hela redan från första stund. Oaktadt. verkligen i dettå organ. voro förenade en mängd ganska: betydande litterära krafter; kunde det. icke mer; än något annat bestå under, de. oupphörliga vexlingar tiden medförde; efter att hafva spelat på många, särskilta pipor, efter att Bafva ändrat sin titel: till: xFÄvgnementp, efter att hafva varit än socialistiskt, än, ett ögonblick. till och med :;någorlunda napoleohistiskt, undergick det efter statskuppem den 2 Dec. 1851 samma öde; som; så många andra stallbröder af misstänkt och opålitlig hållning, ett diktatoriskt förbud. LOrdre och le Credit böra till året 1848, äfven de; Pays, uppsatt af Alletz och de Bouville; dåterar sig från den 1 Januari 1849; desspolitiska styrelse öfvertogs följande år af. Lamartine, men det; kom sedan. fullkomligt i händerna på det napoleonska. partiet och blef 18352; erkändt kejserlig: hoftidning, med titeln Journal: de IEmpire, fogad till sitt gamla namn. Vi hafva hittills icke vidrört annan sida af revolutionsårets.: Och: de! närmast följande årens journalistik i Frankrike! än den allvarsamma, eller -den . åtminstone; sig så kallande; men det. franska lynnet skullei sanning hafva bra mycket förnekat sig; om denna tid, mer än någon annan, mer: än t. ex. den gamlarevolutionstiden; hade. saknat sina uttryck för raljeriet;. satiren; sjelfva frivoliteten; vidsidan af dessa. organer : för politiken i. störrevstil. Också utgöra verkligen -tidningårne af 1848 för den lättare diskussionen: och det: lilla kriget en alldeles egen specialitet för sig, qvanfitatift en massa, qvalitatift en; litteratur långt! ifrån att förakta. ; Vi skola blott exempelvis bland dessa talrika lätta trupper nämna le Pamphlet, en daglig, illustrerad tidning, redigerad med mycken qvickhet, skärpa, friskhet och godt; humör ialla skiften, af Leo Lespeås, H. Murger, Vitu,: Achard m. fl., Revue Comique (af Lireux),: la Chronique de Paris, (af Villemessant), le Lampiom, le Canard., Men det är tid att en: gång sätta punkt för denna redan nog långa lista af tidningstitlar och publicistiska bättre och sämre skola fanns i detta blads redaktion församlad namn; vi skola söka undgå att drifva till yt1 terlighet vårt historiska nit, men det torde ej bafva varit, öfverflödigt attinregistrera i denna l vår öfversigt, åtminstone så pass mycket, som det ofvan anförda, från ifrågavande tids: ifte, för att sätta en hvar i tillfälle: att sjelf göra sig en ide om den immensa verksamr! het den franska pressen åter denna gång företedde, och att rekapitulera åtskilligt, som måhända eljest af de flesta redan är glömdt. Vi hafva ofvanför yttrat, att året 1848 var så digert på fenomener, att mycket deraf först j. nu efteråt kan medhinnas att närmare studeras, hvad som då var omöjligt under intrycken! Lee ASKR ERA ANSI oe KAPTEN 1 Men hvarföre vill du vara så tungsint ?1: afbröt Thomas. nöjsamt i det. ; Det. är, ju -platt ingenting) mt, svarade. Christian, nej, det är! för oa : NIER VIL i