TT EEE SET Pariserpressens Historia. Af ORV. ODDiIC) Vi hafva. nyss sagt, att åtta nya tidningar — Siecle, Patriej: o. s. v. — tillkommo under tiotalet 1836—46. . Den ojemförligt vigtigaste af dessa var le Siecle, stiftad af Dutacq; hvilken: från början hade: erhållit del af Girardins plan till en 40-franes-press. och, inseende med vaken blick hela den framtid, som låg i dehna idg, hade skyndat att för egen räkning samtidigt med .la Presse. låta en konkurrent gå af stapeln... Liksom Constitutionnel närmast skref för det s.k. tpiceriet, för sockertoppspubliken,. adresserade sig Siccle från början mera uteslutandeutill hela den stora handtverksklassen och har under sin tid. inlagt mycken verklig förtjenst om massornas politiska : uppfostran. förmedelst spridande af praktiska notioner, klarare insigt i det allmännas ärenden, tidsenliga idgeri förening med lojala och sämvetsgranna tendenser. Siecle, om den: ej uppnådde Presse i abonnement; nådde den likväl snart temligen nära och räknade 1846 30.000 afnämare; derefter kom Constitutionnel med 25.000. Dessa tre voro alltid ett tiotusental eller par framom alla öfriga. Till icke ringa del må för öfrigt detta förhållande tillskrifvas den speciella omsorg. dessa trenne blad egnade åt, följetongen; och det, man skulle kunna kalla det raseri; hvarmed de om hvarandra täflade att för denna tidningsafdelning -exploitera. de . bellettristiska ;författare, hvilka den tiden voro mest på modet: Sigcle hade först bemiäktigat sig Alexandre Dumas, hvilken i :detta, blad skref (med Maquets penna!) les tros, monsquetaires., Capitaine . Paul. m: m, och för hvarje. kapitel skaffade redaktionen hundra; nya abonnenter och rd nya läsare... Det vari denna. epok af följetongsfanatism. de :Våeron; för, Constitutionnel. köpte Sues Juif Errant för Kontant 100.000 francs och — stod sig briljant på affärenl! Presse var icke sen att bjuda lika mycket eller bjuda jöfver; Girardin och: Veron fingo. tag på Dumas, jen i hvar, arm; man slet honom med våld från Siecle; men för ätt ej med detsamma slita: lifvet. ur honom, kom man öfverens att dela som bröder. Dumas afiade en helig ed på att han nog skulle räcka till för, begge. (med sin goda vän Maquets bistånd höll pre också ord), :och förband sig att åt begge parterna, Presse och Constitutionnel, leverera hvar sin följetong: pr, dag: mot en köllektif summa af 64,000 francs omiåret. Knapt var detta skedt, förrän Siecle kom igen, och livad gör den outtömlige, Alexandre. Dumas? Han gör det tredje .kontraktet: och antager en. ny leverans åt den tredje vännen af 100.000 rader för årety, efter uppgjord: beräkning af I! franc pri rad; Det är från morgondagen af detta sista, kontrakt Dumas uppfann denna;bekanta nya metod för romandialog: Och nu? — Hvad menar ni? Ert beslut? — Platt intet. ; Intet? -— Tntet. Förbannadt! o. s. v. Straxt 10 franes och 50 centimer. Vi skola icke lemna denna; period i den franska pressens historia utan att met. två ord omnämna ett par kolossala tidningsföretag; hvilka begge år 1845 med pukor och. trumpeter trädde upp, men för att-snart i mycken tysthet draga sig åter tillbaka. Det var le Soleibi, ett nytt försök af samme herr Dutacg, hvilken stiftat Siccle, men gått derifrån, samt IEpoche, uppsått af herr Bohain och baserad på Granier. de Cassagnac, Meningen var med. desta Båda organer att uppäta hela den öfriga pressen, att stifta universella organer och bfinga sjelfvå den engelska Times på skam. Felet var att man som minimum för sina beräkningar antagit ett abonnement strax, icke af10,000 Ex. som Presse hade visat vara görligt, utan, 20.000; hvilket — slog fel. Solen sjönk som en — skinnpels, och Epoken gjorde epok för endast några månader. Under detta hafva Vi närmat oss året 1848, denna tid, Som, ehuru oss ännu så nära, redan nästan förefaller oss som en forntid — till den grad Hatva vi sjelfva i det mesta kommit tillbaka derifrån! I sjelfva verket, oaktadt vi alla, mer och mindre omedelbart, lefvat med i dennä? epok, oaktadt alla de tillfällen vi egt att noge följa med dess märkvärdiga drama, der vilicke persönligen voro midti detsamma, återstå dock säkerligen otaliga detaljer af denna vidunderligt omfattande rörelse att efterspana? och lära kärna först nu efteråt. Till dessa detaljer hörer historien om den. franska publicitete för ifrågavarande tid. Året 1848 var så rikt på stora Händelser, att man derför förbisåg tusentals mindre, märkvärdiga dock äfven desså, och experimenterna voro i sig sjelfväsåstörartade och allmänna uppmärksamhetet fängslände, att få gåfvo sig tid och ro att härmare studera delarne af det maskineri, förmedelst hvilket de åstådkommos. Man () Se Aftoöblddetn:ris 61;-62, 64öch 69: mh VORE RESER