STOCKHOLM don 1 April, Återblick på riksdagen. V. Kyrkolagstifining. om läsaren bar sig nogsamt bepropositioner augående utvidgad het samt i sammanhang dermed om landsförvisningsstraffets upphörande blifvit afslagna, likasom ett af lagutskottet derefter uppgjordt modifikationsförslag, med en majoritet endast af 2 röster hos ridderskapet och adeln, kommit att förfalla, återstår såsom resultat af de vidlyftiga förbandlingarnei denna vigtiga fråga endast följande af rikets ständer fattade beslut, nemligen: 1:o Om utfärdande af en författning, hvarigenom det s. k. konventikelplakatet af den 12 Januari 1726, samt hvad för öfrigt i detta mne finnes stadgadt, upphäfves och i stället förordnas som följer: Medlemmar af den evangelisk-lutherska kyrkan vare ej förment att sammankomma till gemensamma andaktsöfningar utan vederbörande presterskaps omedelbara ledning; dock må sådan sammankomst ej utan särskilt tillstånd ega rum å tid, då allmän gudstjenst i församlingen förrättas. Ej heller må vid religionsöfning, som ej är att hänföra till enskilt husandakt, tillträde vägras församlingens presterskap. medlem af dess kyrkoråd eller den offentliga myndigheten i orten, hvilken sistnämda myndighet, i händelse af inträffad olaglighet eller oordniftig, eger att, der så nödigt anses, sammankomsten upplösa. Uppträder någon, som ej är prest eller enligt-kyrkolagen berättigad att offentligen predika, vid dylik sammankomst såsom lärare med andliga föredrag, hvilka anses leda till söndring i kyrkligt hänseende eller förakt för den allmänna gudstjensten eller eljest till undergräfvande af religionens helgd, -ankomme på kyrkorådet att honom förbjuda attiberörde egenskap inom församlingen vidare uppträda. Hvar, som föranstaltar så beskaffad sammankomst, hvarom nu sagdt är, å tid, då den ej hållas må, eller å sådan tid dertill upplåter hus eller underlåter att ställa sig till efterrättelse kyrkoråds förbud mot utöfvande af lärareverksamhet, böte från och med 50 till och med 300-rdr rmt, till tväskifte mellan åklägaren och församlingens fattige. Saknar der bötfälde tillgång till böterna, skolå de förvandlas till fängelse (enkelt) efter samma grunder, som gälla för förvandling af böter enligt utsökningsbalken. 2:0o Om en författning, hvarigenom dels förklaras, att det i 3 kap. 4 8 kyrkolagen förekommande stadgande, att barns döpelse skall förrättas af prest i den församling, der barnet är födt, icke utgör hinder för prest i annan församling att döpelsen verkställa, då han derom anlitas; dels ock med ändring af 11 kap. 4 samma lagstadgas, att om någon ästundar att äfven vid andra tillfällen, än då nödfall inträffar, låta sig skriftas och anamma Herrans Nattvard i annan församling än den till hvilken han hörer, eller att för ändamålet söka annan prest än den, som i denna församling är anstäld, sådant må vara honom tillåtet, der han med sin själasörjares bevis styrker att han till sakramentets begående är efter gällande lag oförhindrad; och 3:0 Om en underdånig skrifvelse, derigenom rikets ständer anhålla, ätt K. M:t kcktes förordna, det må 1693 års kyrkohandbok begagnas vid barndop, om barnets målsman sådant begär, samt, derest så önskas, skriftermål förrättas och Herrans Nattvard utdelas jemväl i enlighet med samma handbok. Anm. Det torde knapt vara behöfligt nämna, att högvördiga presteståndet varit skiljaktigt i frågan om vilkoren för konventikelplakatets upphäfvande samt protesterat emot författningen om det s. k. socknebandets upphörande och begagnande af den äldre kyrkohandboken. Vidare hafva rikets ständer, med undantag af presteståndet, beslutit en så beskaffad förändring af domkapitlens organisation, att dessa. som hitintills bestått af biskopen jemte andra flera eller färre sjelfskrifne ledamöter, hädanrefter skulle bestå af fem ledamöter, deraf endast biskopen, domprosten, der sådan funnes. teologie lektorn vid läroverket i staden eller, om universitet der är, äldste teologie professorn, men att de ledamöter, som derutöfver fordras för fyllande af antalet fem, skulle utses genom val bland kyrkoherdar i stiftet samt rektor och lektorer vid nämde läroverk; i hvilka val alla ordinarie prester i stiftet samt lärare vid stiftets elementarläroverk skulle deltaga, dervid hvarje valman egde beräkna en r Anm. Denna förändring har af hö gvördiga presteståndet ansetts så vädlig, att ständet beslutit att till Kongl. Maj:t ingå med en formlig protest deremot. Slutligen hafva rikets ständer genom omröstning i förstärkt lagutskott beslutit stiftandet af en lag om allmänna kyrkomöten, enligt hvilken svenska kyrkans ombud skulle till allmänt kyrkomöte sammanträda, då konungen nödigt pröfvar, å tid och ort som han utsätter. Ledamöter af mötet skulle vara samtlige biskopar eller i deras ställe af domkapitlet valda ledamöter, pastor primarius i Stockholm eller annan af Stockholms konsistorium utsedd ledamot, fyra genom val af teologiska fakulteterna vid universiteterna utsedda professorer eller ordinarie adjunkter, en af samtlige ordinarie prestmän vald ordinarie prestman från hvarje stift samt en från Stockholm, så ock 30 genom å socknestämma utsedde elektorer af lekmän valde ombud, ett från Stockholm och två från hvarje stift, samt de öfriga 5 från det eller de valdistrikt, hvarifrån konungen, med afseende å för handen varande förhållanden, finner ett större antal ombud behöfligt. Chefen för ecklesiastikdepartementet skulle ega rätt att vid mötet närvara och deltaga i öfverläggningarne. Valen inom stiften skulle tillgå på samma sätt som vid val af riksdagsmän i presteståndet. Mötet skulle tillkomma att upptaga sådana kyrkliga mål (t. ex. om antagande af ny psalm-, evan