STL ILE VV PUDTUIRVIUVLUT STOCKHOLM don 31 Mars. Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 17 Mars. Den vigtigaste tilldragelsen för de inre förhållandena i Preussen, jemte den nu till en början på obestämd tid blifvande frågan om vikariatet, är obestridligt de i nästa Oktober förestående valen, som för en tid af tre år skola förnya vår andra kammare. Allt kommer i början af den nya regeringen att bero på undev hvilka auspicier det parlamentariska styrelsesä ttet börjar utveckla sig vid regeringens förstas steg. Qvarblifver nuvarande inrikesminist rn i sitt embete, och får han såsom i Oktoler 1855 ännu en gång korrumpera valen, så skulle en liberal regering vara omöjlig mellar det derförutan svåra herrehuset och en n y upplaga af den nuvarande representantkami waren.. Hr v. Westphalen vet visserligen att väl. foga sig efter omständigheterna, såsom det visade Ng i andra kammarens plenum den I1 dennes; då den hittills emot EE så öfvermoc ige inrikesministern besvarade en interpellation af representanten för Elbing rörande den i elt franska, våldsamma inverkan, som polisen tillåtit sig fö kommunalvalen för Elbing i N overmber 1857, med ett, om ock motsträfvigt, lik, 1 tydligt ogillande af polisdirektören Schmidt. P7efektlika beteendes Detta ogillande var en at de talrika symtomerna dertill att en ny ad förbereder sig här i landet. Icke destomindre kan man icke utan stort bekynimer tänka derpå, att de nya valen kunde ånyo hemfalla åt de personers ledning, som ännu för ögonblicket hafwa makten i händerna. Det är en fullkomligt otillfredsställande röst, att prinsen af Preusssen skulle kunna gifva sitt kabinett de nödiga vinkarne och, att junkerpartiets anförare väl skola akta sig att utöfva inflytande på valen på samma brutala vis, hvilket föga stär efter för det franska system, som blottades förlidnehöst genom den migeonska processen. Man vetaf historien huru den bästa vilja hos en regent kan neutraliseras och tillintetgöras genom dåliga verktyg. Man har ju nyligen konfiskerat andra häftet af Hayms Pre ussisch: Jahrbicher, emedan, enligt hvad nu är upplyst, regeringens inflytande på de senaste valen deruti skildrades i enkla ord, :hvilket bevisar att man ännu alltjemt hoppas kunna uppåt och nedåt framställa de allmänt bekanta tilldragelserna under den vigtiga Oiztober månad 1855 såsom lagligen tillåtna och af regeringssystemet föreskrifna. Emellertid förestår rättegången emot Preussische Jahrbiicher, och redaktören af denna liberala tidskrift; d:r Haym, skall säkert icke försumma att i sitt försvarstal fästa sig vid samma teorier, som ministeren och dess organer med en djerfhet, som varit förtjent af en bättre sak, upprepade gånger åberopat i fråga om regeringens befogenhet att utöfva inflytande på valen, Jag skall underrätta er om gången af denna märkvärdiga process, som ministeren i sin oskicklighet har forcerat. Emellertid skola sannolikt edra läsare med nöje lära känna det ställe i tidskriftens artikel ber die Kammerssionen 1851 bis 1857, som utgör corpus delicti och ligger till grund för denna preussiska cause celebre. Det lyder sålunda: Regeringen och synnerligen inrikesministern, till hvars verkningskrets hör att anordna valen, och i hvars händer småningom sedan våren 1851 hela den inflytelserika ledningen af den inre politiken äfven öfvergått, hade satt i rörelse alla till buds stående maktens medel för att utöfva inflytande på och bestämma valen. Ombildningen, sönderdelningen och en annorlunda utförd sammansättning af. sådana valdistrikter, från hvilka förut liberala representanter utgått, var det ena af dessa medel. Icke mindre framgångsrik visade sig inverkningen på de olika klasserna af den stora embetsmannahären och utom dess gränser begagnandet af den befogenhet, som i vidsträcktaste måtto tillkommer de förvaltande myndigheterna, att gifva tillstånd till bedrifvande af yrken och fabriker. Resultatet af valen krönte den uppbjudna ansträngningen med framgång. Ett hus åstadkoms, hvars stora majoritet man på förhand kunde veta skulle i förut aldrig -känd foglighet låna sig till regeringens syften. Vid dess sida stod det nybildade herrehuset. Redan under hela tredje legislaturperioden (1852—55) hade visserligen regeringen befunnit sig i harmoni med den dittillsvarande första kammaren: hon befann sig nu också i harmoni med hufvudheståndsdelarne och den inre karakteren af den nya parlamentariska korporationen. Det var ett herrehus efter yttersta högerns sinne. Ty den kongl. förordningen af den 12 Okt. pr ee