Article Image
detta en fördet för Hamburg och Libeck, som icke å grundad i sakens natur, utan i tillfälliga och försnterliga förhållanden: Om man, för att lätta jemförelsen emellan handelsrörelsen på Hansestäderna och nyssnämde länder, sammanslår införseln från Hamburg och Libeck, hvilket äfven derföre synes oss lämpligt, att den allra största delen af de varor, som öfver Liäbeck införas till Sverge, komma från Hamburg, finner man att år 1856 följande qvantiteter af kolonialoch mäånufakturvaror blifvit från nedanstående städer införda: ä NederlänHamburg 0. Från. England. derna. Lubeck Bomull T 2,903,874. 73,529. Bomullsgarn 3,406,621. 7,831. 125,981. Väfnader 1,226,390. — 1,619,901. Socker, rått 4,146,598. — 70,961.. raffinad — 34,280. Färger -596,067. 1770. —— Tobak SS — 80,770. 457,789. Hudar 669,495. 157,825. 973,742. Kaffe pp 4,133,674. Tö 65,736. HT 45,271. Maskiner rdr — 515,052. Hä Kesneesnee Olja FF a 0 434,257; 45,271. Varuinförselns totalvärde bko rdr 12,841,000. 1,795,000. 16,004,000. Utförseln till samma länder af Sverges vigtigaste exportartiklar utgjorde år 1856: : NederlänHamburg o. Till England... dernas Läbeck. Stångjern sk 279,263. 15,609. 37,956. Annat jern — 13,857. 474. 1,855. Stål 11,415. 76. 1,812. Koppar — 4,724. Kopparnickel K 18,801. 67,670. Spannmål tunnor 339,301. 5,610. Tjära , 18,801. 12,082. 4,266. Bräder tolft.. :880,349. — 40,871. Bjelkar och S sparrar st. — 152,829. 31.419. Alun 12 — 7,412. 2,686. Varuezportens totalvärde bko rdr 21,846,000. 1,950,000. 3,029,000). Det visar sig häraf blånd annat, att införseln från Hamburg och Löbeck, hvilka städer hafva en högst obetydlig egen produktion och ingen enda koloni, är iekeblott nio gånger större än importen från Nederländerna, utan äfven mer än 3 millioner högre än införseln från det produktrika England, hvars kolonier äro spridda öfver hela jorden. Deremot innefattar vår utförsel till de hämda städerna icke fullt en femtedel af införseln derifrån samt blott en sjundedel af Sverges utförsel till Storbritannien och Irland. En sammanställning mellan införseln från Hamburg och Libeck med den från den närbelägna preussiska monarkien, med alla dess stora handelsstäder, visar äfven att, då af hela rikets import 22,6 procent komma -på de båda hansestäderna, komma endast 2,9 proc. (2,053,000 rdr) på hela Preussen. Vid allt detta har dock endast fråga varit om den lofliga handeln; och som den olofliga införseln är från intet land så betydande som från Tyskland och dess hufvudhandelsstad, kan för säkert antagas, att det uppgifna handelsvärdet af importen bör, för att blifva med verkliga förhållandet öfverensstämmande, betydligt förökas. Man kan lätt. inse, att den vinst våra tyska handelsvänner draga af en så ansenlig mellanhandel; måste vara högst betydlig; men den förökas likväl genom sjelfva det sätt, på hvilket denna trafik drifves. Den svenska handlanden är sällan beredd att genast kontant betala de varor han reqvirerar eller vid sina affärsresor uppköper. Då han, i ändamål att förse sig med vissa förnödenheter, ankommer till Hamburg, förevisas honom äfven en mängd varor, hvilkå möjligen kunde anbringas i hemlandet, och genom uppmaningar att äfven taga af dem på försök samt genom anbudet af en längre kredit låter han förleda sig. Såsom ersättning för den lemnade krediten låter nu Hämburgaren betala sig med 25 procent öfver det vanligä partipriset; och då fråga är om varor, som skola olofligen inpraktiseras, med ytterligare 30 å 40 procent af varans verkliga partipris, såsom ersättning till den utländske afsändaren för varans insmuggling i riket. Emellertid -har Hamburg en icke mindre betydelse för Sverge såsom bankplats, än såsom varumarknad. Större delen af de vexlar, som dragas på utlandet, gå öfver denna stad; :den hamburgske köpmannen öppnar beredvilligt åt den svenske s. k. blankokredit, af hvilken han, genom omsättutngar, räntor och provisioner mm., under vanliga förhållanden hemtar stor vinst, och sedan våra hypoteksföreningar börjat upptaga utländska lån, inflyta betydliga summor från Sverge, såsom räntor, i hamburgarnes kassakistor. De sju hypoteksföreningar (bruksegarnes hypotekskassa inberäknad), som upptagit uländska lån, torde för närvarande häfta till Hamburg i en skuld af vid pass 55 millioner rdr rmt. Räntan derå å 4 procent utgör den lilla samman 2,200,000 rår. Omkostnaderna för blankokrediten m. m. kunna uppskattas till 800,000 rdr och hamburgarnes förtjenst på mellanhandeln till 1,500,000 rdr. Uppkommer sålunda en summa, stor 4,500,000 rår rmt, som årligen tillflyter hamburgarne uti vinst på den svenska trafiken ). Denna sednare är således icke så egentligen att förakta; den utgör en väsentlig och nästan omistlig beståndsdel af Hamburgs affärsrörelse: och man skulle säkerligen ifrigt eftertrakta återknytandet af så lönande förbindelser, om svenskarne en. dag funno för godt att afbryta dem. Och det är i sjelfva verket detta, som vi lifligt ville anbefalla våra landsmän. :Det är förlåtligt, om roducenter och köpmän i ett land med inskränkta kapitattillgångar och outvecklade näringskällor någon tid söka i ett främmande land bereda sig kreditrörelsemådel; men en gång bör väl tiden vara inne att ställa sin verksamhet på sjelfständig grund samt att ur egna resurser hemta medlen till denna verksamhets bestånd och förkofran. . Öfvergående derpå till frågan, hvar man i vårt land skall finna de kapitaler, som kunna göra den hamburgska krediten öfverflödig, eller den varumarknad, som kan ersätta denna Kandelshufvudstad, antyder förf. i Handelstidningen, att hvad för det första beredandet af penningetillgångar angår, borde våra banker utan svårighet kunna öfvertaga de utländska bankirernas funktioner så i försträckningsväg som uti meddelandet af en förnuftigt modererad blankokredit, för hvilket ändamål bankerna borde utställa vexlar på de hufvudsakligaste utländska handelsplatserna, der de af bankernas korrespondenter inlöstes; och skulle dessa korrespondenter åter alltid kunna aflåta vexlar på Sverge, i fall så på platsen önskades, genom hvilket allt mellanhanden undvekes och afräkningskostnaderna skulle tillgodokomma de svenska kassörna. Vidare ) Från de af kommerskollegium uppgifna totalbelopven har värdet af mynt och oarbetadt silfver blif

30 mars 1858, sida 3

Thumbnail