DEN SISTE AF SIN ÄTT. AP JF. SMITH.) Ni gaf honom hvad han förtjente, utropade kamraten, efter en stunds tystnad. Han kunde lärt sig bättre seder än att truga sin bekantskap på en gentleman, som ville vara okänd. Nå väl, fortfar. Min första tanke var att fly, men sedan jag en gång begått brottet, tyckte jag mig kunna draga någon vinst deraf. Hade ni någon vinst deraf? frågade hans vän ifrigt. Ganska ringa; en börs med fempund var allt hvad han hade på sig, och dessutom de här papperen. ; Han drog upp en börs ur rockfickan, innehållande den nämda summan och dessutom ett litet, väl försegladt paket. Den förra ka-. stade han till Bill; det senare började han undersöka vid eldskenet. ; Se såbj sade ficktjufven,i det han kastade den tömda börsen på elden; nu kan den icke vittna emot oss. Om ni är klok, gör ni på samma sätt med papperen., Amen hade under tiden varit ifrigt sysselsatt att läsa dem. Nej, inte för hela verlden, utropade mördaren. cNu vet jag hvem han var! Det var lyckan som skickade honom i min väg. Härigenom! blir jag oberoende för alla mina dagarp, tillade han; om jag en gång kommer till England igen. För alla våra dagar, menar ni, rättade Spuggins. Ja, ja! våra dagar. Hvarföre sade ni icke så? Ni har allt era kuriösa infall ibland, mumlade bofven. Är Se Aftonbl. nr 10—18, 20—37, 39—71.