Je LA LIN ES LA RI: LD IVL IN Ka DV: En karnevalsscen. En i södra Frankrike re sande landsman skildrar på följande sätt, i bref till Snällposten, en imponerande karnevalsscen i Marseille: Karnevalstiden är förbi, ty med i dag askonsdagen ingår fastlagen. Glädjeruset och orgierna aflösas af messor och kroppens späkningar, derföre har man också under de senare dagarne sökt tömma nöjets bägare i botten. Huru karnevalen i allmänhet firas, har ni r bekant; men en liten skildring af en dylik fest i Marseille törde för sin ovanlighets skull intressera. Sistliden lördag kl. 6 på aftonen tillkännagaf en riddare, bärande stadens färger, åtföljd af flera väpnare och föregången af tvenne härolder, att den stormäktige herren, Thibaut IV, grefve af Champagne och konung af Navarra, samt hertigarne af Bourgogne och af Bretagne, grefvarne af Nevers, Bar m. fl. samt konnetabeln af Frankrike, med deras riddare, väpnare och trupper, skulle anlända till Marseille, för att derifrån afsegla till det heliga landet. Söndagen kl. 9 på morgonen började det kungliga intåget och samtidigt lemnade Podestan med sitt talrika följe hötel de Ville, för att emottaga konung Thibaut på torget S:t Ferreol, hvarest en tron och estrader voro uppresta. Podestan öfverlemnade stadens nycklar till troubadourkonungen, hvilken derefter höll ett tal till de skönas lof. Fyra regementers musikkårer spelade korsfararnes marsch ur Verdis Jerusalem, hvarefter teaterns sångare och balettpersonal, klädda i medeltidsdrägter, utförde sånger och dansar. Klockan ett begåfvo de förenade tågen sig till hötel de Ville, tagande vägen genom de förnämsta gatorna och kajerna. Svårligen kan man göra sig en riktig föreställning om det praktfulla skådespelet, som, särdeles på hamngatorna, framstälde sig. Hundratals fartyg, smyckade med flaggor och vimplar; tusentals åskådare på fartygens däck, i mastkorgar och tackiage, i husens fönster, på gatornas trottoirer; — öfverallt förtjusning. och beurdran öfver det lysande tåget, som upptog en längd af en fjerdedels svensk mil. Konungens, hertigarnes och Podestans glänsande drägter, riddarnes skimrande rustningar, de pantsarklädda stridshästarnes dans, pilgrimernas och munkarnes stilla allvar, lansknektarnes och ryttarefänickornas munterhet och stridslust; — allt var af en illusion, att Hänrycka äfven den trumpnaste åskådare. Framför hötel de Ville uppstäldes tåget i en öppen fyrkant, öfver hvilken i bakgrunden kapellet Notre Dame de la Garde höjde sig. Pilgrimerna och de sjöfarande hade såsedes sin skyddspatronessas hemvist för ögonen. Podestan uppmanade nu marseillarne att äfven deltaga i den heliga striden, och en mängd provengalare, lydande sin befälhafvares uppmaning, smyckade sig med korstecken. Stormästaren af S:t Johannes och Jerusalems orden invigde derpå dessa trons nya stridsmän under de högtidligaste ceremonier. . Tåget begaf sig sedan till hamnen la Joliette,, hvarest korsfararnes embarkering skulle försiggå. Dit anlände, stego riddarne af sina hästar och uppstälde sig, jemte öfrige korsfårårne, på den ena -hamnärmen; under det att Podestäns svit, sångårne ete, intogo den andra. Konungen bjuder nu marseillarne sitt farväl, som .af konnetabeln besvaras, orkestern och sångarne uppstämma koralen ur Robert le Diable, korsfararne knäfalla och de medföljande munkarne välsigna deras vapen och inviga korsets stridsmuän till den heliga kampen. Embarkeringen börjar derefter, under spelandet och afsjungandet af. Partant pour la Syrieb (Från hem med korsets fana etc.) Kungen med sina riddare gå ombord på en festligt smyckad galer och fänickorna på särskilta farkoster, bärande deras herrars våpensköldar. När flottiljen började sin rörelse, uppstämde de 100,000 åskådarne ett dånande hurrarop, söm aldrig tycktes. vilja, sluta. Fettisdagen förestäldes korsfararne vara återkomna; de hade uppslagit sitt läger utanför staden, dit de på eftermiddagen intågade, och i Hippodromen hölls ett praktfullt törnerspel, bevistadt af 10,000 åskådare, hvarmed denna glänsande karnevalslek? afslutades. Den var anordnad af general Courtigis och garnisonens officerare i och för ett välgörande ändamål, och anses hafva inbringat omkring 150,000 francs. Öfver 20,000 resande hade infunnit sig i Marseille för att åskåda denna ovanliga fest, som gynnådes af det herrligaste väder. — En svenska på Rysslands tron. En genealogisk förteckning, som finnes införd i domboken för Ås härad af Elfsborgs län, den 15 September 1738, 18, visar, att ryska kejsarinnan Katarina den I1:sta eller tsar Petter den stores gemål var född i Germunderyd, Toarps socken, af den ännu här existerande slägten Rabe. Reinhold Johansson Rabe, en Mecklenburgisk adelsman från Rostock, var den förste af denna slägt som blef svensk undersåte. Han tjente sig upp till kapten vid Elfsborgsregemente och blef skjuten vid Fredrikshall i Norge den 14 Januari 1660. Hans lik är begrafvet i koret af Toarps kyrka. Denne kapten Rabe var gift med Karin Ravfngius, dotter af kyrkoherden Paulus Ravingius i Rängedala, och hade i sitt äktenskap tre döttrar och två söner. Endast sonen Ernst Johans och dottern Emilia Paulinas namn äro läsliga i förteckningen. . Den ene sonen, efter all sannoliket den nyssnämde Ernst Johan, sedermera Kejsarinnan Katårinas fader, blef regementsqvartermästare vid bemälde regemente och gifte sig med en sekreterares enka i Riga, vid nämn Elisabeth Moritz. Med henne egde han tvenne barn, sonen Sven Reinhold och dottren Katarina; men sedan han år 1684 aflidit på sitt boställe Germunderyd, flyttade enkan derifrån med sina 2:ne små barn åter till Lifland. Sonen Sven Reinhold Rabe tjente sedermera vid svenska armen och stupade uti en träffning i Polen; hvaremot dottren Katarina Rabe uppnådde, på sätt historien förmäler, den lysande värdigheten af Rysslands beherrskårinna. ; , — Den årliga bränselförbruökningen. Den berömde botanikern Schleiden gör följande öfverslag öfver det qvantum bränsle, som hvarje år förbrukas på jorden: Menniskan -behöfver öfverallt eld för tillredande af sin näring, i den kalla och tempererade zonen tillika till uppvärmning, i den heta zonen till bortjagande af rofdjur och insekter, och slutligen hos alla civiliserade nationer till många tekniska ändamål. Bland civiliserade nationer i den tempererade zonen, :som är den starkast befolkade, sparas otvifvelaktigt mest på bränmaterialet, företrädesvis på de ställen, der många menniskor lefva tillsamman i större hushåll. Efter. beräkningar, grundade på undersökningar uti kasernerna i Weimar, i barnhuset; hospitalet och några större familjer i Jena, anslås denårliga förbrukningen af bränsle öfver hufvud taget till en famn ved för hvarje person. Detta kan så mycket mindre gifva ett för högt tal, som dervid alla de årligen ioträffande skogseldar ej tagas medi räkningen. Efter denna beräkning får man en mäbgd organisk substans, uppgående till 40 billioner skål pund, som årligen förbrännes på jordklötet. HANDELS-UNDERRÄTTELSER. STETTIN den 11 Mars, Hvete håller sig i pris, loco gult pr 90 4 52 å 59 R. efter qvalitet betalt, 20 T-gult på kort leverans 58? , R. betalt, pr vån. 60. R. omsatt. Råg oförändrad, loco pr 82 E