Föröfrigt komma valen att förrättas efter det å hvarje ort öfliga valsätt, deruti likväl ändring kan ega rum, då antingen någon stads valberättigade invånare eller ock en eller flera klasser bland dem om sådan ändring öfverenskomma och konungen efter vederbörandes hörande finner skäl att densamma fastställa; börande i fråga om sådan ändring de valberättigades röster, der valen ditintills omedelbarligen förrättats, beräknas efter hvad hvar och en af de väljande till staden eller dess allmänna behof skattar. Efter denna grund beräknas ock vid riksdagsmannaval rösterna, der det omedelbara valsättet är öfligt, såvida icke annan beräkningsgrund än på nu föreskrifvet sätt antages. Annorlunda än genom ordentlig omröstning med slutna sedlar af de valberättigade eller deras utsedde elektorer, må riksdagsfullmäktig icke kallas. oo I 11 och 15 SS riksdagsordningen är den ändring gjord, att domhafvande, inför hvilken val till riksdagsman inom bondeståndet, som hitintills måst vara af ofrälse stånd, hädanefter jemväl kan vara frälseman. I 46 riksdagsordningen är ett andra moment tillagdt af följande lydelse: Stånden vare medgifvet att på ett rum till gemensam öfverläggning, rörande allmän vid riksdagen under handläggning varande fråga, sammanträda, likväl utan rättighet att der beslutad, och före dervid landtmarskalken ordet. Önskar ett stånd sådant sammanträde, varde öfriga stånden derom och om föremålet för den äskade öfverläggningen underrättade. Biträder något stånd denna önskan, skall sammanträde af alla stånden ske. Landtmarskalk och talman öfverenskomme om tid och ställe för sammanträdet, och varde kallelse af landtmarskalken utfärdad. Med anslag till sådant sammanträde förhålles såsom om anslag till ståndets plena sagdt är. I 68 S riksdagsordningen, hvarigenom revisionsförrättningarne af statsverkets, bankens och riksgäldskontorets styrelse och förvaltning ovilkorligen skola ega rum hvarje år den 15 Augusti och omfatta de för år afslutade räkenskaper, hvilka af föregående revisorer icke granskade blifvit; dock att ej någon revision må öfverskrida en tid af två månader. En af samtlige riksstånden beslutad förändring i 52 regeringsformen och 24 8 riksdagsordningen, angående rättighet för bondeståndet att sjelft tillsätta sin sekreterare, har blifvit af Kongl. Maj:t afslagen. Af öfriga från 1854 års riksdag hvilande grundlagsändringsförslag ha regeringens propositioner angående tryckfrihetslagens upphörande såsom grundlag och angående den ambulatoriska prinsregeringen blifvit afslagna, den förra enhälligt och den senare af borgareoch bondestånden; vidare har frågan om upphörande af sjelfskrifvenheten för ridderskapet och adelns ledamöter att vara ordförande i utskott, förfallit . genom adelns votum, samt frågan om rättighet för konungen att prorogera riksdag, för att under uppskofstiden utskotten må bereda. och utarbeta vidlyftigare riksdagsärenden, genom bondeståndets veto. Bland de beslutade grundlagsförändringarne har redan tillämpning af åtskilliga under riksdagen inträdt, t. ex. gemensamma öfverläggningar mellan samtliga riksstånden, hvilka visat sig hafva i väsentlig mån vidgat intresset för några der afhandlade frågor, särdeles den om religionsfriheten. Äfvenledes har den kortare behandlingen af statsutskottets betänkanden kommit till godo, särdeles adeln och presteståndet, som derigenom omedelbart och utan återremiss kunnat höja anslagen utöfver statsutskottets förslag. Den : vigtigaste förändringen, eller den af städernas representation, har deremot ännu åtskilliga facer att genomgå, innan den kommer att sättas i verket. Dit höra i första rummet förändrade valordningar i flera våra städer, der de för närvarande äro allt för föråldrade och absurda och svårligen passa till en ny representation. Här i hufvudstaden t. ex. väljas elektorer klassvis, uti hvilka klasser de nya valmännen hvarken äro inrymda eller kunna inrymmas. Oss synes således, att en allmän revision af städernas valordningar är af behofvet påkallad, och att landshöfdingarne väl behöfde, hvar för sitt län, erinras om att i detta ämne gifva resp. städers borgerskap och invånare nödig påminnelse, så att icke alltför många hinder må i sis timman möta för verkställigheten af de nya valen till nästa. riksmöte.