STOCEEOLM den 17 Mars. Återblick på riksdagen. För att kunna bilda sig ett grundadt omdöme om den långa riksdagen, är det nödigt att till en början taga en mera detaljerad öfversigt af det mödosamma och besvärliga arbetets resultater. Huru ledsna än de flesta tidningsläsare må vara vid de långtrådiga och dock i det hela så knapphändiga riksdagsreferaterna, så är det dock temligen säkert, att de äro högst få, som följt ärendena med en sådan uppmärksamhet, att de någorlunda fullständigt känna hvad som verkligen blifvit uträttadt och afgjordt. Om också ganska många skulle önska att på en tid få slippa höra talas om den tråkiga riksdagenp, så anse vi det dock nödigt att till deras tjenst, som grundligare och med större uppmärksamhet följa det politiska lifvets företeelser, göra en sammanfattning af riksdagens resultater, så att de icke må behöfva på allt för spridda håll söka spåren efter rikets ständers verksamhet. Vi sammanfatta dervid under särskilta rubriker de fattade besluten och göra i dag början med Frågor om ändringar i grundlagen. Följande sådana ändringar hafva blifvit af rikets ständer definitift beslutade vid innevarande riksdag samt numera vunnit Kongl. Maj:ts sanktion, nemligen: Uti 25 8 regeringsformen, angående rättighet för konungen patt till lärarebeställningar och öfriga tjenster vid inrättningar för slöjd eller skön konst äfvensom till läkarebefattningar utnämna bekännare äfven af annan troslära än den rena evangeliska, samt det tillägg till nämde 28 S, att konungen eger att genom naturalisation till svensk medborgare upptaga utländsk man i den ordning och under de vilkor, som uti särskilt derom af konung och ständer gemensamt stiftad lag bestämmas. Sålunda naturaliserad utländning njute samma rättigheter och förmåner som infödd svensk man, dock utan att kunna till ledamot af statsrådet utnämnas. I 335 S regeringsformen, hvarigenom cheferna för lifregementets kårer samt cheferna för öfriga särskilt för sig bestående militära kårer eller bataljoner blifvit upptagne bland embetsmän som innehafva förtroendesysslor, hvarifrån konungen må dem entlediga när han pröfvar rikets tjenst det fordra. I 98 S regermgsformen och 63 S 4 mom. riksdagsordningen har det tillägg blifvit gjordt, att den af rikets ständer utsedde suppleant till rikets ständers justitieombudsman, som hitintills icke varit berättigad att inträda i embetet för annat fall än justitieombudsmans död, må ega att utöfva embetet under den tid justitieombudsman kan vara af sjukdom eller annat laga förfall derifrån hindrad. 156 och 81 55 regeringsformen savat 29 5 1 mom. riksdagsordningen, angående behandlingen af frågor rörande ändringar i grundlagen. Härigenom har hela 2 mom. i 56 8 blifvit uteslutet och 81 S ensamt gällande till efterrättelse, med den förtydligande redaktion, att om vid den riksdag, då konstitutionsutskottet framstält förslag till ändring i grundlagen, samtlige riksstånden förkasta förslaget, det anses omedelbart förfallet; hvaremot, om riksstånden sins emellan äro af skiljaktiga meningar, eller i riksståndens plena göras anmärkningar, som åsyfta förändring i förslaget, och samtlige riksstånden icke kunna förena sig om enahanda utlåtande, konstitutionsutskottet (likasom hitintills) skall förstärkas för att genom samfäld omröstning förena skiljaktigheterna. hvarefter det dymedelst fullständigt utredda utlåtandet hvilar till påföljande riksdag, (då det, såsom hitintills, erfordrar samtlige riksståndens bifall). I 69 5 regeringsformen angående behandHingen af statsutskottets förslag rörande antingen statens reglerande eller bevillningens derefter lämpade hela belopp, eller hvad till riksgäldskontorets inkomster och utgifter hörer. eller grunderna för riksgäldskontorets styrelse och förvaltning. Gefiom den nya redaktionen af denna paragraf har föreskriften om ovilkorlig återremiss af statsutskottets betänkanden i nämde delar blifvit borttagen, så att jemväl detta utsskotts förslag kunna vid första föredragningen i wiksstånden antagas med förändringar; hvaremot, derest icke tre stånd förena sig i samrvanstämmande beslut, frågan skall hänskjutas till afgörande i förstärkt statsutskott. Vis 11 och 14 8S riksdagsordningen angående studernas representation, som hädanefter tillkomi Yer icke blott borgare och magistratspersoner, utan äfven öfriga idkare af yrken. som till bc. Tgerliga näringar räknas; egare al hus eller tor 2t samt egareeller innuehafvare med ständig vesittningsrätt af jord under stadens domvärjo, alla dessa, såframt de äro 1 staden bosatta, lik Väl med följanae undantag, nemligen: a) för den egare af hus och tomt, eller den egare och innehafvare af stadsjord, som är frälseman eller hörer till presteståndet; b) gemenskapen vid rikets landoch sjöförsvar samt allmänna och enskilta verks och korporationers vaktbetjening, eller andra. som med dessa jemförliga eller ringare äro: ec) dem, som äro i annans tjenst eller ständiga arbete anstälda, eller daglönare, eller andra dylika, som försörja sig med tillfälligt arbete; . a LAfeustin av dem, hvilka endast för sjelfförsörsning ega ute tva något yrke. . noen Deremot ÄT stadgandet bibenållet, att inge Il ri sman för städerna utses, Som må till riksdag Fv it valbeicke minst tre år . 21? riksdagen varit va 1CKe ; sm borgare, magistratsrättigad, vare sig sås. sin sidkare person, husegare eller nav 8YÅNNLu.. NE RE Sn