n—— nn nO— nLJJ!C glädje af-en djupare art; och följaktligen mera stilla och tyst, han älskade Dick, såsom de gamle älska den yngling de vårdat och beskyddat som barn. Detta är i sanning ett lyckligt möte,, sade han. Hur den stackars Marthas hjerta skall klappa af glädje, då hon får återse er! Hur stolt din far skall blifva öfver er. Värdinnanskakade på hufvudet och såg menande ut. Tviflar ni derpå? fortfor den förre. ; Att Martha och Georg skola bli glada att få se honom kan jag väl tro, svarade Patience; men det är min öfvertygelse att Dick — mr Richard, skulle jag säga, är på intet vis beslägtad med dem. Kalla .mig Dick, afbröt ynglingen, alla andra namn ljuda så främmande från era läppar. Jag älskar det gamla, förtroliga namnuet. Men hvad, tillade han, ty den förmodan hon yttrat intresserade honom lifligt; hvad kan ingifva er en förmodan att Georg Chason icke är min far? Martha. sade mig det. Hennes åhörares hjerta slog högt vid dessa Hvems son är jag då? frågade han ifrigt. Detta, sade Patienee, är mer än er fostermor. sjelf. visste; det var en hemlighet som hennes bror nekade att meddela, Men min tro är, tillade hon meden beundrande blick, att ni är till börden en adelsman. Och min med, sade juristeng skrifvare, som nu för första gången bröt sin tystnad. Er! utropade både Nicholas och mrs Bunce, shvad i all verldens namn vet ni härom? Jacob lade från sig pipan med utseende af n nan, som har ganska mycket att säga, och som beslutat sig för att meddela det. Jag behöfver ej säga em, började han,