Det medgifves gerna, att den ovanliga spanmålsexporter under åren 1854 och 1855 bör betraktas såsom ett undantagsförhållande, ehuru detta egentligen kan sägas i afseende på priset, och ej så mycket i afseende å Gvantiteten; men i alla fall torde af det förestående vara uppenbart, hvilken utomordentlig utveckling vårt landtbruk på senare tider vunnit — något, som för öfrigt är påfallande för hvar och en, som genomrest landet. Skogshushållningens resultater äro följande : Exporten af de förnämsta trävaror utgjorde: Plank och bräder. Bjelkar. Tolfter. Stycken. Är 1834 on 00 331.000. 125,000. 1844 nn 545000. 216,000. 1854... .1,196,000. 675,000. 1855 1,753,000. 545,000. 1856 1,816,000. 623,000. Hvilket således visar att tråexporten under denna tid blifvit femdudblad. Vi bedja läsaren hafva tålamod med siffrornas mängd, men det är just på dem, icke på fördomar och hugskott, som vi önska att han må grunda sitt omdöme; och dessa siffror visa utan all tvetydighet en förtgående tillväxt i produktionskraft, hvåråt Sverge för visso aldrig tillförne haft att glädja sig. Emellertid motse vi några inkast emot de slutsatser, som påtruga sig af ofvanstående fakta. Spanmålsexporten — skall man kanske säga — är mera konstlad och tillfällig, än för framtiden påräknelig, till följd af en på boskapsskötselns bekostnad onaturligt uppdrifven spanmålsproduktion. Derpå kan svaras. att en så högt uppdrifven, under decennier fortgående och stegrad spanmålsproduktion icke vore möjlig, om ej äfven boskapsskötseln i sin mån förkofrat sig, och detta af det enkla skäl, att största delen af Sverges åkerjord är till sin alstringsförmåga beroende af begödning. Och i sammanhang härmed finner man också, att införseln af dertill tjenande ämnen varit i ett utomordentligt starkt tilltagande, under det att exporten af dylika ämnen, t. ex. ben, hvilken förr var ganska betydlig, numera nästan upphört. Det börlikväl ingalunda förnekas, att boskapsskötselns framsteg ännu icke hållit jemna steg med åkerbrukets, ehuru vi ej heller dela den falska föreställningen, att en ansenlig import af ladugåfåsprodukter, som ännu eger rum, skulle bevisa att landets egna ladugårdar alldeles försummades; ty denna import bevisar fast hellre en ökad konsumtion, föranledd af ökade utvägar för mängden att förse sig med bättre födoämnen. Vidare vänta vi den invändningen, att den ofantliga exporten af trävaror endast är ett ondt, som inom en närmare eller fjermare framtid. hotar oss med Islands eller Grönlands hemska öde. Ingen kan högre än vi värdera de bemödanden, som göras för att införa en bättre ordnad skogshushållning, och vi bortvända icke ögonen från faran för skogsbrist, derföre att denna brist ansågs stå för dörren redan i Gustaf I:s dagar; men vi kunna ej heller förbise, att om också i många trakter en öfverdrifven och på framtiden inkräktande skogsafverkning egt rum, så hafva deremot vidsträckta urskogar, som tillförene aldrig skattat under yxan, först i senare åren lemnat sina produkter åt någonting nyttigare än förruttnelse; att återväxten under kultur är ojemförligt .större än i det vilda tillståndet, och slutligen, att, som ingen vårdar hvad som ej har något värde, en allmän skogshushållning. man må reglera och lagstifta huru som helst. icke uppkommer förr än skogens produkter blifvit föremål för en större och lönande handel. Sedd ur denna synpunkt, får träcxporten äfven för framtiden en annan vigt och betydelse. : Betrakta vi åter fabriksrörelsen, så möter oss äfven der samma tafla af ständigt tilltagande lif och verksamhet. Det skulle blifva alltför vidlyftigt att härutinnan fullständig redogöra för fortgången af hvarje särskilt in. dustri, och vi måste derföre åtnöja oss med en summarisk jemförelse mellan tillverkningsvärdet af de 10 förnämsta fabriksnäringarnes produkter vid början och slutet af perioder 1834—18536. Det befinnes då, att värdet aj tillverkningarne, uttryckt i riksdaler banko). varit som följer: 1834. 1856. Vid bomullsoch linnefahrikerna .......ss...0s 420.000. 2,211.000. (tillverkningen således mellan femoch sexdubblad.) Klädesfabrikerna......... 3,557,000. 7,135,000. (tillverkningen således fördubblad.) Sidenfabrikerna ......... 499,000. 1,049,000. (likaledes mer än fördubblad.) Bomullsspinnerierna ... .323,000. 6,340,000 (tillverkningen tjugodubbel.) Sockerbruken ............ 1,879,000. 8,110,000 (tillverkningen mellan fyraoch femdubbel.) Tobaksfabrikerna ...... 877,000. 2,783,000 (tillverkningen tredubblad.) Pappersbruken............ 578,000. 1,306,000 (tillverkningen mellan tvåoch tredubbel.) Läderfabrikerna .. ...... 521.000. 2,474,000 (tillverkning. nära femdubblad.) . Oljeslagerierna ........ 170.000. 960.000 fEllvorkningen mellan