Sverges ekonomiska Svallning. Några ord till belysning af frågan, huruvida skudringen af landets blomstrande tillstånd varit sann eller falsk. Audiatur et altera pars. Sedan den finansiella storm, som förlidet år plötsligen utbröt på andra sidan Atlantiska hafvet och derefter hårdt hemsökte nästan hela den industriella verden, äfven hunnit till våra stränder, har det inom en stor del af den periodiska pressen blifvit ett slags Måni eller fix id att utmåla Sverges ekonomiska ställning så olycklig och hjelplös som möjligt. Man har täflat om att inför verldens ögon göra rätt klart och framlysande, att all den utveckling af landets materiella krafter, att all den förkofran i olika. riktningar, allt det ökade välstånd, som hvar och en kunde förnimma, hvaråt alla gladdes och som ingen för kort tid sedan förnekade, endast voro konstlade och skenbara — en bedräglig produkt af svindlande spekulationer och lättsinnig njutningslystnad — men att .deremot det verkliga tillståndet i landet vore utmärkt af fattigdom, skuldsättning och vingleri. Skilnaden emellan de många taflorna har egentligen icke varit någon annan än den, som uppkommit af olika förmåga att behandla den svarta färgen. Naturligtvis har man icke heller varit tveksam om de följder, som skola uppstå af den nu ändtligen insedda werkliga belägenheten, och såsom sådana har man med säkerhet förespått, för den enskilte, tilltagande förlägenhet och slutligen undergång, för det allmänna, realisationens omstörtning, statsbrist och bankrutt. Vid denna stormlöpning hafva de täflande haft ett gemensamt föremål för sina anfall ati den skildring af landets lyckliga ställning, som förekommer dels i regeringens till rikets ständer år 1856 aflåtna proposition om statsverkets tillstånd och behof, dels i finansministerns yttranden vid ständernas gemensamma öfverläggningar sistlidne sommar angående jernvägsfrågan — en skildring, som antages vara helt och bållet falsk och endast grundad på för tillföllet rådande undantagsförhållanden. Detta har man antagit, säga vi; men bar man ens försökt att bevisa sitt påstående? Nej! det har ansetts nog, att såsom ett ariom mppställa och ideligen omsäga den satsen, att nämda skildring utgör den mest skärande kontrast mot verklighetenn. Med all aktning för axiomer, nemligen när de äro det, torde det emellertid förtjena att undersökas, hvilken som undanskjutit verkliga, stadigvarande förhållanden, för att endast framställa de tillfälliga, för stunden rådande — hvilken som gjort sig saker till en dylik förvexling vid ämnets bedömande, antingen regeringen och dess organer, eller de, som nu så högljudt orda om den skärande kontrasten.. Vid en sådan undersökning bör i främsta rummet tillses, huruvida landets tillstånd verkligen var blomstrande på den tid (18536), då regeringen derom utlät sig till rikets ständer, och huruvida häruti hade uppkommit någon väsentlig förändring, då finansministern något senare framlade sin ofta omtalade tafla öfver landets ekonomiska förhållanden, samt slutligen, huruvida hvad som sedermera iinträffat i sjelfva verket utgör någon vederläggning af det, som sålunda blifwit framstäldt, eller tillintetgör de slutsatser, som deraf ansetts kunna dragas. Det inskränkta utrymmet af en tidningsartikel tillåter emellertid icke att åt denna undersökning gifva en så stor fullständighet, som eljest varit önskvärd, och vi nödgas derföre inskränka oss till framläggande af de hufvudfakta, hvilka vi anse mest upplysande, och hvilka äro lika lätta att kontrollera som de allmänt erkännas vara mätare af ett lands materiella förkofran eller tillbakaskridande. Kasta vi då först och främst en blick på produktionen af landets förnämsta råämnen, metaller, spanmål och trävaror, så framställa sig följande förhållanden: Jernhandteringen, hvaraf nu för korthetens skull endast -anföres stångjernssmidet, har lemnat det resultat, att tillverkningen af stångjern utgjorde i runda tal: r 1833... 452.000 sk. 1843.. 542.000 1858... 718.000 1855 1856 utvisande således på 23 år en tillökning af 86 procent. Kopportillverkningen utgjorde: År 1833... 5.519 sk. . -6,969 H,.581 G -. 12,526 och 1856 ..... .. 13.402 n och. visar således på samma tid en tillökning af 143 procent. Spanmålsproduktionen kan tyvärr i brist på tillförlitliga statistiska uppgifter icke med någon större säkerhet beräknas, men angående dess relativa storlek är det likväl möjligt att bilda sig ett temligen klart begrepp, om man tager i betraktandg, dels den obestridligen betydligt ökade konsumtionen inom landet, dels förhållandet mellan exporten och importen af spanmål. Efter att under den föregående tiden hafva behöfti allmänhet införskrifva flera hundra tusen tunnor spanmål årligen, kunde Sverge under femtalet af åren 1830—1834 i medeltal exportera ett öfverskott BE ossseeessre res teser a 60.000 t:r årligen. 1835—1839 uppgick likväl åter den öfverskjur a importen 1 medeltll en revert 100,000 1840—1844 utgjorde den öfverskjutande exporten i medeltal ...... 116.000 : 1843—1849 öfverskj de export sn. vv on 377,000 1850—1854 dito 208.000 — 6 NR rr