DEN SISTE AF SIN ÄTT. JF. SMI TH. ) Du kunde hafva trott mig, sade han. utan något sådant försigtighetsmått. En förebråelse bh Som ditt tvifvel på min vänskap framkallat; låt oss emellertid glömma det och säg mig på hvad sätt jag kan befrämja våra förenade planer: mot denne påflugne uppkomling. som så oförsynt blandat sig i våra angelägenheter. Du påminner dig de bref han talade om ? Ja. i Du måste förskaffa mig dem. Jag utropade Mark, häpen; huru skulle det kunna ske ? Det finnes tusen olika sätt, var svaret; svårigheten ligger bara i att hitta på det bästa. Den narren har tillgifvenhet för dig, fortfor han, det läste jag i hans blickar vid din kalla och föraktliga tystnad. Du måste gifva honom en förklaring öfver denna din tystnad. Första steget är att ni åter komma på er gamla fot af vänskap igen. Och det nästa? Att. förmå honom till tystnad; rörande denna aftonens händelser, tills efter balen hos bankiren i morgon. Jag väntar mycket af derna bal, tillade han; i alla händelser, ger den oss tid, och för beslutsamma män, som mött faran med säker blick och fast sinne, är vunnen tid mer än till hälften vunnen framgång. Jag skall göra detn, utropade Mark, ehuru det förnedrar min tunga att yttra vänskapsförsäkringar till den, som är så mycket under mig prir : t) Se Aftonbl. o:r 10—198, 20—37, 32—49