ETOCKHOLM den I Mars. x Vi meddela i 1 plenosum afgifna svar ders förslag. Bland de då: anktioner lagt slag är utan tvifvel den grundlags ändring, genom hvilken repic rä inn borgareståndet utvidgas. af ojumförligt största vigt och betydelse. Genom densamma ernålla de icke till annat stånd hörande fastighetsegarne i städerna, och äfven sådana idkare af borgerlig näring derstädes, hvilka icke hafva burskap, valrätt och valbarhet inom borgarcståndet. De nya nu grundlagligt gällande bestämmelserna härom uti riksdagsordningens 14 5 ha följande lydelse: 1:0 Inom rikets städer ege borgare, öfrige idkare af yrken, som till borgerliga näringar räknas, egare af hus eller tomt samt egare eller inne shafvare, med ständig besittn ätt, af jord under stadens domvärjo, alla de så framt de äro i staden bosatte, vensom stadens måg stratspersoner, att bland sig välja riksdagsfullmäktige. Stockholm sände tio och Göteborg tre egna fullmäktige; städerna af första klassen hvardera två; de af andra klassen, med rätt att ställa två, hvardera minst en; och städerna af tredje klassen hvardera en fullmäktig. Städerna af de öfriga klasserna ega att sända hvardera en fullmäktig; dock med rättighet att förena sig två, högst tre, om en person, hvilken likväl måste vara till riksdagsman vald för den af dessa städer, der han sjelf valrätt eger. Riksdagsfullmäktig för stad af tredje klassen må jemväl kunna tillika antaga fullmakt för en annan stad af lägre klass, 2:0 Valen skola ske inför vederbörande magistrat, efter det å hvarje ort öfliga valsätt, deruti likväl ändring kan ega rum, då antingen någon stads valberättigade innevånare, eller ock en eller flera klasser bland dem, om sådan ändring öfverenskomma och konungen, efter vederbörandes hörande, finner skäl densamma fastställa; börande, i fråga om sådan ändring, de valberättigades röster, der valen dittills omedelbart förrättats, beräknas efter hvad hvar och en af de väljande till staden eler dess allmänna behof skattar. Efter denna grund beräknas ock vid riksdagsmannaval rösterna, der det omedelbara valsättet är öfligt, så vida icke ånnan beräkningsgrund på nu föreskrifvet sätt antages. Annorlunda, än genom ordentlig omröstning med slutna sedlar af de valberättigade eller af deras utsedde elektorer, må riksdagsfullmäktig icke kallas. 3:0o För städerna må ingen till riksdagsman utses, som icke minst tre år före den dag, hvartill riksdagen blifvit pålyst, varit; enligt l:a momentet af denna 4, valberättigad i staden; och beräknas denna tid från tjensteeller borgareeds afläggande eller från det ötöfningen af yrke börjat eller egandeoch -besittuingsrätt till hus, tomt eller jord i staden blifvit förvärfvad. -Valrätt eller valbarhet tillkomme ej: a) den egareiaf hus och tomt, eller den egare och Fx joch innehatvare af stadsjord, som frälseman är, ee eller till presteståndet hörer; 2 F bj) gemenskapen vid rikets landtoch sjöförsvar, vå samt allmänna och enskilta verks och korporaFÅ tioners vaktbetjening, eller andre, :som med EB ,Fdesse, jemförlige eller! ringare äros c) dem, som äro i annans tjenst eller ständiga ar5 bete anstälde, eller daglönare, eller, andre dy. like; som försörja sig med: tillfälligt arbete; :; d) dem, hvilka endast för sjelfförsörjning ega nåFo got yrke utöfva. F Om sanktionen af denna grundlagsförändriig gjort ett angenämt intryck, ehuru knappast någon menniska kunnåt tänka på ett afslag eller föreställa sig någon rimlig grund för att motivera ett sådant. så har deremot M. Maj:t:s vid samma tillfälle tillkännagifna ran af bifall å samtliga riksståndens nu fe andra gången framlagda förslag: om rätixhet bondeståndet att i likhet med de ötiriga riksstånden sjelft välja sin sekretere väckt en högst obehaglig sensation, Då Kongl. Maj:t för sju år sedan vägrade sitt bifall till samma då af ständerna grundJagsenligt behandlade och antagna förslag. var denna utgång med temlig visshet på förhand bekant, emedan junkerpartiet icke gjorde någon hemlighet af att det på riddarhuset icke sig emot fö ioct, emedan det just hade ing om att från konung gamaktens sida andet af dess veto, och man rmoda, att denna plan icke omlighet för åtskilliga af ko2 åvarande: rådgifvare, likasom den fann en I are i nuvarande landtmarskalkon grefve Henning Hamilton. Förbållandena tyckas ha bort vara något annorlunda nu och då rikets ständer, utan att låta öfvertyga sig af de för sju år sedan anförda sk: len för afslaget. vid innevarande riksdag nästan enhälligt förnyade förslaget, så hade man med full tillförsigt väntat. isynnerhet sedan bondeståndet i så många hänseenden visat sig såsom regeringens loyala tje nare, att något hinder icke vid skulle möta för villfaranc det af denna lets lika billiga som önskan, Vi säga buli då väl gon större politisk orättvisa. för att icke säg skymf, kan tillfogas bondeständet, än a t detta stånd. som lika med de öfriga stånden eger fatta beslut i de för landet mest maktpåliggande ärenden, icke skulle anses värdigt celler moget att utse den person, somskall uppsätta besluten och ansvara för protokollet. Vi kalla det oskyldigt,, emedan hvar och en vet, att i senare tider bondeståndets sekreterare befinner sig i en helt annan ställning till ståndet än tillförene och att hans inflytande skulle vara i samma män utan all bet tydenhet, som han ville försöka att taga sig något slags förmyndareton eller använda sitt embete, för att på obehörigt sätt främja regeringens afsigter eller gå konungamaktens ären den. Och om detta är en sanning, så fråga vi, hvartill det kan tjena att envisas med att vilja behålla en utnämningsrätt, som endåst kan såra bondeståndet; utan att gagna regeringen. Det skulle fördenskall i hög grad förvåna oss, om konungens rådgifvare ansett sig kunna tillstyrka denna okloka vägran af sanktion. Härom sväfva vi likväl tillsvidare i okunnighet, enär, i anseende till er ofullständighet i grundlagen, Kongl. Maj:ts meddelanden af sina beslut, i anledning af al utaf rikets ständer föreslagna sändringar) i en