(Insändt. ; För några dagar sedan framstälde Svenska tidningen anska hofsamma anmärkningar emot bankostyrelsen ör det att den dels icke förr än dagen efter vexelbesluten utlemnar sålda vexlar, dels icke aflåter vexlar under 1000 mark hamb. bko, och hvar och en, som icke är en blind beundrare af slentrianen i riksbanken, fann dessa anmärkningar så välgrundade att man i ko tviflade på en skyndsam förändring af bankostyrelsens beslut i berörde hänseende. Det har derföre väckt uppmärksamhet att en insändare i onsdagens Aftonblad slagit sig till riddare för bankostyrelsen. Denne insändare säger visserligen det han icke tillhör denna styrelse, men om han det. icke gör, så är han bestämdt en beskedliggörare, som går en viss högmögende bankofollmäktigs ärende. Den som känner denne herres ton och skrifsätt, kan icke misstaga sig hvarifrån artikeln har sitt ursprung. Man känner behofvet att försvara sig, men som man är för förnäm att göra det i eget namn, 3 en annan framför sig, som icke tillhör bankos sem. Att erkänna ett rättmätigt klander förbjuder naturligtvis den höga tanken om egen ofelbarhet, och att rätta sig derefter, kan naturligtvis icke från det hållet komma i fråga, så länge det kan undvikas. Ehuru öfverfödigt det är, vill insändaren dock söka ådagalägga haltlösheten af det försvar, för bankostyrelsen, som Aftonbladet i onsdags meddelade. Det var icke osäntadt att det skulle utgå från den hos vissa bankoherrar inrotade föreställning att allmänheten är till för banken, och icke tvärtom Deraf följer, att bankostyrelsens och tjenstemännens beqvämlighet bör i första rummet afses. När efter lag vexel skall lemnas samma dag den säljes, men detta någon gång kan vara besvärligt, hittar man på den utväg, att låta mäklarne vid verelslutet tillkännagifva, att de, som köpa vexlar, icke få dem förrän dagen derefter. Detta skall vara ett förard, som bryter lag, och allmänheten får hålla till godo dermed, eftersom man helst löper bankens vexlar, ty i annat fall skulle man vända sig till annan trassent. Bankens vexlar skola betalas genom penningarnes insättning i banken, och eftersom det är obeqvämt för bankens tjenstemän att tjenstgöra på eftermiddagen hvarför de väl, om det behöfdes, kunde. särskilt godtgöras, så kan detta icke ske på eftermiddagen. Att. banken icke afgifrer vexlar på mindre belopp än 1000 mark hamb. bko, försvaras dermed, att en Vvexelgifvare icke kan fvingas att afgifva vexlar på andra belopp än han vill, och som banken icke behöfver fråga efter allmänhetens behof,.och än mindre rätta sig efter hennes önskningar, så är äfven i detta afseende allt väl bestäldt. Insändaren gör sig mycken möda för att visa, hvilket grannlaga arbete det är att utan slarf i Vexelblanketterna inskrifva namn med ända till 12 å 13 bokstäfver och siffror på två ställen, och talar vidt och bredt om den noggranna kollationeringen med slutsedlarnes, den maktpåligganpde utskrifningen af