Article Image
Kapellmästarbefattningen vid Lunds universitet. Vi meddelade för några dagar sedan några af Upsala-Posten gjorda anmärkningar mot det förord till denna befattnings erhållande, som akademiska konsistorium i Lund och musikaliska akademien gifvit musikdirektören vid Linköpings gymnasium hr Gnospelius framför en medsökande hr IL: Norman, i hvilka anmärkningar äfven en insändare i Svenska Tidningen instämt. För opårtiskhetens skull och då vi naturligtvis i denna fråga iro i afseende på personerna helt och hållet intresserade samt endast önska att den för platsen i alla hänseenden bäst qvalificerade måtte dertill utnämnas, anse vi oss äfven böra meddela hvad som af en författare i gårdagsnumret af Stockholms Dagblad anförts till hr Gnospelii fördel: Vi tillåta oss först en allmän anmärkning mot hufvudåsigten i de begge författarnes uppsatser — nemligen den om de egenskaper, som företrädesvis erfordras för att kunna vara en skicklig director musices vid ett universitet. Icke kan detta vara endast och allenast, som Upsala-Posten antyder, att fungera såsom kormästare för studentsångföreningen? Så har åtminstone förhållandet icke visat sig hitintills, då såväl i Upsala som i Lund sångkörer bildat sig under helt andra anförare än akademiens kapellmästare. Således måtte väl meningen vara, att kapellmästaren skall undervisa i musik i allmänhet samt kunna tillfredsställa den vetgirighet och utbilda de anlag, som finnas hos några lyckligare lottade musikaliska naturer bland den-studerande ungdomen: Men för detta änlamål fordras ovilkorligen, att undervisaren känner len tekniska behandlingen af de instrumenter, om hvilkas behandling undervisning skall meddelas, samt vidare, att han skall kunna bilda, sammanhålla och införa ett kapell, d. v. s. en orkester. Fördenskull, och då violinen är den egentliga principalstämman nom orkestern, måste det vara en väsentlig, att icke äga oafvislig, fordran af en director musices, som skall lemna. undervisning åt elever, att han icke är bekant med den ganska svåra tekniken på detta nstrument. Dertill fordras ock att icke vara främnande för violoncellens behandling, och slutligen äfven att känna blåsinstrumenternas. Utan tvifvel är let äfven en fördel att musikdirektören tillika är pianist; men vi anse likväl denna insigt — och på lenna plats — underordnad i. fråga om undervis

25 februari 1858, sida 3

Thumbnail