kan den ingalunda godtyckligt bestånmas af kreditgifvarne. cha Som de missbruk, hvilka vidlåda den kredit handlande, näringsidkäte och jordbrukare begagna, säkrast undanrödjas genouvi ökadt välstånd, och välståndet säkrast befrämjas af kreditens stigande, så ligger det i sakens natur, att den. kredit desse begagna icke bör inskränkas, utan att den, som förhållandet är hos oss, tvärtom bör utvidgas. Konsumtionskrediten bör visserligen inskränkas;. men detta låter ingalunda göra sig genom tvångsåtgärder, ty sådana skulle väl försvåra erhållandet af kredit och dermedelst fördyra konsumenternas förnödenheter, men ingalunda förekomma missbrukandet af krediten. I grunden bero kreditförhållandena emellan de större och mindre affärsmännen af kreditförhållandena emellan de sistnämde och deras afnämare. Derföre måste man,om någon varaktig förbättring i våra reditförhållanden i allmänhet skall kunna åstadI kommas, först afhjelpa de brister, som ega rum i de . mindre affärernas kreditförhållanden, eller åtminstone ; måste man göra det samtidigt med ordnandet at kreditförhållandena i de större affärerna. Otvifvelaktigt är ett allmänt bruk af vexlar och deras diskonterande det enda medel, hvarmed förbättringer kan åstadkommas. Väl kan det med något sken at sanning påstås, att transaktionerna i den mindre handeln äro för små och af sådan beskaffenhet i öfrigt, att de icke lämpa sig för uppgörelse med vexlar; men detta är orätt, ty minst nio tiondedelar at det fordringsbelopp, som för närvarande står i de rmåndre affärsmännens böcker, hafva uppkommit al itransaktioner, som med några små förändringar vä skulle lämpa sig derför. Om de mindre affärsmännen vore i tillfälle att Tiskontera kreditpapper på små belopp, t. ex. 50 rdr xt och derutöfver, så skulle de helt säkert vid sina IL försäljningar på kredit fösta det vilkor, att kör bir t side afgifva accept. Hvad transaktionerna: Pe vidkor mer, så måste man taga saken sådar W , ära att stora affärer skola göras i den är, och e) ben 4 ej tro att bruket af vexl ; ett fattigt land, san.) ro att bruket af vexlar och deras diskonterande Omöjligt derföre att vi e kunna följa rikare länder ! x trässerndd beloppent storlek. — Blefve det en allm. n uppgöre di vd derför lämpliga kreditaffärer mv vexlar oc att diskontera dem, så är det gifvet att den Ohevekligt stränghet banken måste iakttaga vid SiDå a petit gar, snart skulle vänja kredittagarne vi mm å ikläda sig skulder, som de icke visste sig ME lir säkerhet kunna punktligt betala, och de oordext! ig skulle icke på några vilkor kunna erhålla kredit de: före, att deras accepter ej vore diskontabla. Först då, när kreditförhållandena i de mindre affärerne Kommit på denna punkt, skall det blifva möjligt för de mindre affärsmännen att afgifva accepter, oc först då skall det för dem blifva möjligt att punkt: ligt betala sina skälder. De accepter, som de större affärsmännen få af de mindre, äro under närvarande förhållanden af föge tta, ty de diskenteras icke rent, utan ställas som hypotek för lån. Deraf uppkomma tvenne olägenhe ter, som ( det närmaste tillintetgöra de fördela bruket af vexlar under ett väl ordnadt diskonterings system. medför; ty 1: måste trassenten hålla pennin r i förråd till återlösande af de vexlar han pi detta sätt använder, och 2:0 får han .vid inkasserin gen åter att göra med acceptanten, hvilken han, enligt bruket i vårt land, icke kan prompt affordra liqvid, utan att misshaga. Som nu kreditförhållandena så väl emellan de störrs och mindre affätsmännen, som emellan de sist nämde och deras afnämare, behöfva reformeras, och produktionskrediten, som är för inskränkt, bör utvidgas, så vill det synas som reformen i sin helhet lättast, säkrast och skyndsammast skulle kunna genom föras, om stora och små affärsmän förenade sin: krafter. Enär våra äldre banker icke lära öfvergifva ati nästan uteslutande drifva utlåning på borgensförbindelser, och någon reform i våra kreditförhållander seke är tänkbar utan ett väl ordnadt diskonterings i system, så lärer det väl ej finnas annan utväg, är att stifta nya banker, som taga denna rörelsegreti ill hufvudmål för sin verksamhet. Otvifvelaktig skulle ock detta lätt nog låta sig göra, om de störrd affärsmännen på våra största handelsplatser toge sa ken om hand och sökte intressera de mindre affärsmännen derför. Dessa banker skulle sannolikt er hålla sin bästa organisation, om en bank inrättade: å hvarje af våra största handelsplatser och dess:; banker egde filialkontor på hvarje plats inom dera: stationers förnämsta afsättningsorter som deraf egdc behof. Stora och små affärsmäns förenande i et bankbolag skulle sammansmälta deras intressen, ti diskonteringen vid hufvudkontoren skulle göra d större affärsmännens kapitaler rörliga och befrämj: kreditens utvidgning för de mindre affärsmännen, och den nytta de mindre affärsmännen egde af diskonteringen vid filialkontoren skulle återfalla; på de större affärsmännen. Om bankerna organiserades på dett: sätt, skulle lättheten, att emellan bankerna i samm:i -Hufvaddistrikt flytta den ena bankens öfverflöd at penningar till en annan bank som deraf hade behof. göra det möjligt att drifva mycket. vidsträcktare af färer; än lika många banker, som agerade hvar för sig, skulle kunna göra med lika stort kapital. De utomordentligt stora fördelar vexlar och dera: :diskonterande medföra för produktionen och varu somsättningen, äro icke allmänt insedda, ej ens bland saffärsmännen. Detta är beklagligt, ty obekantskape: sdermed är största orsaken till att så litet eller inte al värde göres för förbättrandet af vårt kreditoc banksystem. : : Det skulle leda till för mycken. vidlyftighet att här fullständigt. utreda detta ämne; men vi kunna ickt safhålla oss att uppmana hvarje vän af industrien: framåtskridande, att derom söka upplysning; ty a -de medel, som kunna befrämja. vårt fädernesland: välmåga, sjelfständighet och storhet, är ett väl ord nadt kreditoch banksystem ibland de förnämsta. Bref från Kalifornien. : I Luleåtidningen Hvad harh ändt? läses följande utdrag ur ett bref från en svensk Kalifornien: Benecia i Sant Francisco Bay den.16 Nov. 1857 —— — Uti befraktningsväg är här bättre än i a