3 VW WS ERIAD I RSA UV MV VP: Utrikes korrespondens. (Från Aftonbladets korrespondent.) Berlin den 13 Februari. Det är tid att jag säger er några ord rörande de glänsande fester, hvilka blifvit firade sedan dörr 8 Februari, då prins Fredrik Wilhelm och hans unga gemål, prinsessan Victoria af England, hit anlände. Detkan ej vara min afsigt att redogöra för festligheternas alla detaljer. Våra tidningar hafva berättat om det praktfulla intåget den 8, hvilket isynhet erhöll en populär karakter genom handtverksgillenas tåg. Det allmänna intrycket af denna dag är, att det engelska giftermålets popularitet blifvit på ett omisskänligt sätt ådagalagd. Huru helt annorlunda skulle en annan förbindelse, till exempel en rysk, hafva blifvit upptagen af folket! De officiella festligheterna skulle visserligen äfven i sådant fall icke uteblifvit. Magistraten skullehafva harangerat hvarken bättre eller sämre än öfverborgmästaren Krausnick gjorde förliden måndag uti ett mera välment än lyckadt tal: hoftidningarne skulle hafva skildrat befolkningens entusiasm; de offentliga bygnaderna. äfvensom tjenstemännens och officerarnes våningar skulle hafva blifvit festligt upplysta. och måhända hade man till och med kunnat förmå handtverksskråna att företaga ett tåg och uppställa sina emblemer; men hela fester skulle hafva varit nedtryckt under centnerstyngden af medvetandet att en stor olycka träffat landet och att, bland alla det senaste årtiondets alla missöden, denna tilldragelse varit den sämsta och mest ofördragliga, emedan den mer än hvarje annan tagit framtiden i anspråk samt beröfvat äfven den kommande generationen hvarje hopp om bättre tider i Preussen. Tack vare himlen och Tysklands goda genius, att det icke kom derhän och att vi ej fått se hos oss intåga en dotter till ett moskovitiskt herrskarhus, beledsagad af långskäggiga poper och kammarherrar efter fransk snitt! Från politisk synpunkt skulle hvarje förbindelse, äfven med en tysk furstefamilj. varit välkomnare än den: högeligen fruktade ryska. Men dubbelt kärkommet och populärt är, med hänseende till den i Tyskland ;herrskande reaktionen, detta äktenskap, som. förbereder det af vårt frisinnade parti städse eftersträfvade närmandet till England samt :derigenom skall bilda en! motvigt mot det ryska inflytandet, som under decennier varit dominerande vid preussiska hofvet. Folkets instinkt har äfven fullkomligt riktigt uppfattat betydelsen af tilldragelsen den 23 Januari, och då prinsessan Victoria den 8 om middagen, under kanondunder och klockringning samt den oräkneliga folkmassans skallande jubel, intågåde genom Branderburgerthor, hörde man bland öpen följande äkta berlinerwitz: Nu löpa kosackerna ut genom I FrankfurterthorI — TI fullkomlig samklang dermed voro de mer eller mindre tydliga häntydningarne bland den intelligentare delen af nationen, rhenska städernas och de lärda korporationernas adresser. Då universitetens deputerade, hvilka den 11 haft företräde-hos de unga makarne, dagen derpå hade audiens hos prinsen och prinsessan af Preussen, höll den nuvarande rektorn vid universitetet i Berlin, professor Rudorff, uti landets samtliga högskolors namn, ett betydelsefullt tal; hvaraf vi citera följande ord: Det är icke vår uppgift att bedöma den höga politiska betydelse, som enförbindelse emellan Preussen och Storbritannien enligt konung Fredrik II:s tanke innefattar, eller att antyda den husliga lycka, som tillfallit de höga nyförmälda såsom, en kostelig familjeklenod; men den tacksamma förhoppningen våga vi dock uttala, att de största och allvarligaste sträfvanden af vår nation, för trosfriheten och forskningens djup, vunnit en ny borgen genom de preussiska, weimarska och britiska furstehusens innerliga förening. Detta yttrande af den preussiska vetenskapens representant besvarades utaf prinsen af Preussen och ännu mera af prinsessan på ett förekommande sätt. Att närmandet till England äfven måste komma att utöfva ett kraftigt inflytande på de europeiska staternas allmänna ställning, torde väl ej vara tvifvel.underkastadt. Vi lägga icke alltför stor vigt på den intressanta toast, som prinsen af Preussen utbragte vid galadinern den 8, för en lycklig allians mellan England och Preussen! Men då de makthafvandes böjelse sammanstämmer med natiohens allmänna opinion, äfvensom med händelsernas kraf, skall: man deraf kunne, för så vidt menskliga beräkningar förslå, sluta sig till ett för nationens intressen gynsamt resultat. Men prinsens af Preussen böjelser hafvasedan längre tid tillbaka varit riktade mot Ryssland och för England. Prinsen har å ena sidan icke glömt det mottagande han rönte i London år 1848, då han, orättvist och såsom offer för andras förseelser bortjagad, inträffade der. A andra sidan stå de förolämpningar, som år 1850 vid sammankomsten i Warschau tillfogades honom af det ryska öfvermodet, med outplånliga drag inpräglade i hans minne. Den förödmjukelse, Preussen då måste fördraga af kejsar Nikolats, lade prinsens (illegitime) farbroder, miNhisterpresidenten grefve Brandenburg i grafven. Prinsen öfverlefde den, men har icke glömt den; Sedan dess har det preussiska ryssvänliga partiet i förbund med Ryssland, bländadt af framgången för tillfället och likasom om det skulle regera för evigt, gjort allt för att ytterligare utvidga svalget mellan det ryska lägret och det framtida preussiska hofvet, Det är i friskt minne hos hvar a RE AS SE