SR WWII III UV LU UD, Bref från Danmark. Köpenhamn d. 1 Febr. 1858. Jag fortsätter den öfversigt af händelsernas och-förbållandenas-utveckhlinghos oss; som jag i mitt.senaste bref började. må Den 3, k; Jamäarimmnisterens politik :frarakallade en serie af våldsamma partistrider, under hvilka den oupphörligt beskyldes för kränkning af grundlagens anda och ej sällan äfven af dess bokstat; slutligen blef dock landets ovilja så stark, att utlahdets (d. v. s.s RByssländs och de tyska makternas) vänskap så väl Specielt för dess Iydige tjeirare utrikesministern Blubme som för ministören i all: möänhet icke längte kunde qvarhålla tyglarne i dessa händer, isynherhet då Konungen efterhand blef alltmera oense med kabinettet; En af Januarministerens sista bedrifter var. att oktfojera rhonarkien en helstatsförfattning, i hvilken.ssnart sagdt hvarje spår af konstitutionellaprineiper var försvunnet. Den mest opolitiska handlingen var måhända. utfärdandet af två nästan alldeles Tiklydande. provincialförfattningar för Slesvig och Holstein. Då man i afseehde på en del af dessa författningars bestämmelser inlät ,sig på att in-hemta de Bestående rådgifvande ständernas betänkände,; så ådrog män ländet den strid. med tyska förbunget, hvilken sjust nu för tillfallet förorsakar så stora svårigheter. Då Man eg författningarnpe lika för begge hertig-1 ömena, men Visefitligen afvikande från: konungarikets, så syndade. man emot den princip, som man sjelf ,bestämdt hade erkänt. att Slesvig rochs Holsten icke borde, genom att behandlas sinsemellan lika och på annat, sätt äm konungarikety bringasatt jutgöra jen; enhet i motsats till det senare. Genom olyckliga bestämmelsetl!isyimerligen i afseende på valrätt och valsystein; Skaffade mån RE i Slesvigden tysktälande minoriteten at. befolkningen. majoritet, i ständerförsamlingen. Den nyeanrninistårencbildadesiaf. konungens enskilte Vän gelejmerådet v. Schesle. (som icke i grund, af aderas opposition vid riksdagen. esse män. öfvertogo sjelfva 4 portföljer, nemligen sScheele utrikes departemyntets och departementets för Holstein, Andree finansdepartemenfets och Fall kultusdepartenientets; Ka binöttets pr Tedamöter voro: Bång kon-) seljpresidlent beh tärikesminister, ISimony.justitieministen, ,Littichau,krigsminister, Michel) sem.. marinmmister,.och, Raaslöff..för Slesvigs Denna: förändring skedde i-December 1854. Jamwariministeren Hade då bestått rära 3 år. mån , hade, Nksom Sin Föregångare, under sin tillvaro under ätt upp; ade personalförändringar, dervid a ibetsla .elementerna-ofterhand :utträngdes; då upptagandet. af den vid marshändelserna 1848 störtade 75-årig Örsted häde Tillisöh, Som nisterens. fall, hva förmådde eller. villig, att åstadkomma en förändring i kabi-, nettets poltik: S Dei nya miristtrens uppgift var att utarbeta: ock igenomdrifva en författhing, som på: konstitutionellt: sätt förenade -monarkiens sär-: skilta delar still en senhet. Föratt demnaskille: kunna ernås måste emöbllertid komumgariket: afstå från beslutanderätten öfver eh mängd angelägenheter, som nu--skule-upptagas-såsom gemensamma i den nya författningen. och härtillsfick ministeren ehuru med svärighet riksdagens, ;sämtycke, . Helstatsfönfattningen blef deremot icke framlagd för någon at landsdelarnes särskilta församlingar, utan blott försdet af Örsted imrättadehelstats-riksrådet, som då ännu bestod af blott 20 af konwngen utsedda Iedamöter. Holsteinarne hade erkänt Örsteds riksråd af d. 26 Juli 1854 och hade, derigeriom förlorat all Tätt att bestrida formriktigheten af en författning, som stödde Sig derpå. Denna omständighet generar emel tid, som det nu visar sig, ingalunda sherrar riddare; de skulle gerna utbyta den juridi-; ska konseqvensen mot möjligheten att få ett öfvervägande inflytande, på. den stat, af -hyvilken deras land blott utgör en ringa del: Den: diplomatiska striden, som af förut mnför-: da skäl-hvilade under Januariministeren, -har som bekant är nu utbrutit med förnyad vålds samhet ochvär i full gång, så att det är för tidigt att deröfver fälla någon dom. Så mycket torde emellertid framgå iklart bland an-pat af trontalet wid riksrå öppnande; att om än ministeren på ett tidigare stadium af för-; handlingarne sökt ens uppgörelse i godo genom en. svit af til en del betänkliga efterifter, så skall. den un vara bestämd att fastfälla vid sin goda rätt och icke låta fördrifva sig från den nu intagna positionen. Kan man sålunda icke bedöma ministerens diplomatisk sarförtjenster, så kau.deremot.ingen, icke ens a Motståndare, såvida de icke äro hemma i en fanatisk reaktions läger, för-, neka, pt våra inre dan timder det nuvarande regementet på många sätt gått betydligt framåt och ika Uton helstätsförfattningen, som ju var ett vilkorligt godt i jemförelse med.något.-värre, äro två betydligare rent politiska Jagar utfärdatle, ge-1 nom hvilka landtbefolkningens och hufvudstadens kommunalväsen utvecklas infrisinnad riktning. Grundlagens princip om rdligionsfrihet är närmare utförd genom LE bestämmelser, till följd hvaraf borgerliga stra för den, som underlåter d: et, upphä Väs, och dopet icke heller såsom förr skall vara ett vilkor för arfsrätt; det alläde I KAT nt JE EES 3