uppflyttningsbland elementärläroverken,; och hemställer utskottet; dels att.med Ae ng pedagogis uppflyttning bland. elementarläroverken de. vilkor må förenas, att. hvad till pedagogien. i ansläg från staden utgår utöfver de belopp, som varit till städens folkskola afsedda, skall inberäknas i statens anslag för det nya: elementarläroverket, äfvensom att staden vär skyldig att,.oberoende,af statsanslaget, hålla sin folkskola och. att åt rektor vid det nya läroverket tillhandahålla boställsgård eller hushyresimedel, dels ock att de till nämde pedågogi af anslåget för folkskolorna bittills utgående belopp måtte få från riksstaten uteslutas. N:o 253... Tillstyrker, att en gratifikation af 3000 rdr rmt måtte tilldelas. statskommissarien A. V. Kock för hans vid, innevarande riksmöte åt statsutskottet lemnade biträde, i det han tillhandagått utskottet med erförderliga upplysningar vid behåtdlingen af statsregleringsoch andra statsverket rörande ärenden: Af sammansatta stats-, bovillningsooh ekonomiutskottet. N:o 50. Fråmställer. förslag till voteringsproposition i anledning af riksståödens skiljaktiga beslut, i fråga om användandet af den: odisponerade delen af den. till. folkundervisningens befrämjande anslagna halfva personliga skyddsafgiften, Af sammansatta. statsoch lagatskottet. N:o 51... Afstyrker af grefve H. E. Taube hos ridderskapet och adeln. väckt motion, om stiftande at en:lag rörande afskedande af statens embetsoch tjenstemän, som, i följd af vansinne, lamhet, blindhet eller annån obotlig sjukdom längre tid varit urståndsatte ätt sina tjenster bestrida. . Reservation är anmäld af hr Henschen. : N:o. 52: Tillstyrker, i anledning, af Sven Haräldssons, från; Blekinge län i bondeståndet väckta motior om, ändring i 17. kap. 5 4 rättegångsbalken samt kongl. kungörelsen den 20 November 1845 i fråga om ersättning till vittnen, att rikets ständer för deras del besluta och uti skrifvelse hos K. Maj:t :anhålla, att igenom utfärdande nådig kungörelse, mec ändring, af kongl. kungörelsen den 20 November 1845 angående. ersättning till vittnen i brottmål, mått varda. stadgadt, att den genom berörde kungörelsc vittnen igrötre, för allmänna säkerheten vådliga brottmål tillerkanda ersättning af sållmänna medel bör utgå till vittne, som instält sig vid domstol, beläger På minst .ep; mils .afstånd från vittnets hemvist. Reservation är anmäld af grefve Erik Sparre, med hvil.ken, domprostarne Björling och Bring Fatbt prföster, Ljunggren instämt. , Börgareståndet. Diskussion: angående religionsfrihetsfrågan. HriHenschen, som flera gånger. uttalat sin åsigt ati 4 dylik författning, som den ifrågavarände, borde -grundas på det allmänna stadgandet V16 Yregeringsnen, och blött vara en utveckling deraf, yttrade. a ian önskäde och vore viss; att med. tiden.skull vipdåsräbsölutfriket, som; efter ;tal, uppfattning, hi Bodell :äfven, åsyftat, fast han misstagit sig om:ame ; rikanska förhållanden. Då, nu. åtskilliga begärt bi fall till förslaget och inbjudning till adeln att dei RAS ville tal anmärka emdelaf bristerna i för i släget. I 1 rubrikeg Hade valla främntande?laäfor stämplat: såsom: villfarande, hyilket ; vore, ringast, sågdt, opas: sände i gtt.sådant förslag, och dessutom onödigt Rubriken börde. lyda: Författning om dem, som träda ur Svenska kyrkan, eller kanske Hellre, ostuts: kyrkans, emedan den-statsinrättning, som med detta sig sjelf motsägande namn vanligen betecknas, icke . icktistlig mening eller enligt Åugsburgiska bekännelsen (7Trart) vore eh kyrka (ecelesia). Uti inledningen; rörändede lagar som upphäfdes, borde mera allmänt omförmälts äfven: de icke uppNG som röra affall från den rena evängeliska äran. 1 8 betecknade godkännandet af en stor och sann grundsats; enligt hvilken ;den, som utträdde från statskyrkan, finge i öfverensstämmelse med det förste kongl. förslaget, men i strid mot det senare, blifva oberoende (independent) af annat skristet religionssamfund, hvarigenom frestelsen till skrymteri betydligt minskades. Denna sant kristliga grundsats . gjorde. tal. benägen att understödja antagandet al denna , ehuru den, -på sätt hr Bodellredan anmärkt... röre belamrad med föreskrifter, om onödiga formal teter, för hvilkas utdrägt en viss tid borde bestämt mas, så att den utträdande. ej kunde. allt för länge trakasseras af de statskyrkliga myndigheterna, Detta kunde afhjelpas. derigenom, att, efter 1:a mam., tillar des: sDessa undervisningar . och varningarSkola inom 6 månader från den dag, då den, som sill ur kyrka träda, det hos. kyrkoherden anmält, varda fullbordade, vid påföljd, att den. utträdande anses likväl vara frå Fyrkan .skilds, Vida bättre. yore dock den enkla an: mälan, som konungen föreslagit. 1-6 häde för enar Kanda begrepp felaktigt nyttjats två uttryck, nemli-en dels den , evangeliskt-ldtkerska kyrkan i Svergen, dels ock svenska kyrkan. , Ts Er254 borde uteslutas sista : punkten, som inne: fattade en förklaring af en iR.F.antydd grundsåts, Hvilken, emedan sden befordrade hyckleriet eller in: differentismen, icke borde få vidsträcktare tillämp! ning, än grundlågens ord medgåfve. Om än 3 sl:a puhkt invehölle orimligheter, så: som andra anmärkt, vore deremot 2:a punkten så nödvändig, till förekommande-afsanivetstväng, och med Kristi bod: I skolen alls icke svärjar, så öfver: ensstämmande, att den botde i alla händelser sär: skilt antagas. k : I För det i 4 nämda utspridande borde stådgats : endast. den af Kristus och apostlärnue föreskrifna på: följd, uteslötning;från öron Denna förändring i vy kunde tillvägabringas derfgehom,att :senare punk: ten finge följande lydelse: Gör det någon öch då villfarande lärokatserra ej återkallar ; varde från sven) ska kyrkan Skild. I älla händelser borde sista orden i 1: möm. ändras så, att-efter orden:;;,fri religions4 Öfning sattes Orden: -för bekännare af främmande religionstrosläran, helst desse bekännard; enligt Kongl. brefvet den 24 Jan. 1781, redan håde fri religionsöfnidg, äfven om de icke i riket inkommit, utan vore här födda. ; Eöligt 5 9 I mömöskulle bekännare af främmande trostära, sedan han: hållit ett renlärigt andfig: föredragy alltid nödgas tillägga något yttrande, som ej vore md Augsburgiska bekännelsen öfverensstäm-manidey men icke heller motsade de wgrundsanningar, som i 4 åsyftas. Endast genom aktlagandö af er Sådan försigtighet blefve det för sådana män, sot Rob. Baird; Krummacher; Merle TAubigne .m. fl. fritt att hålla andliga föredrag vid sammåhkomst a svenska kyrkans medlemmar: ; Genom 6-4 hade försök (conatus) blifvit gjordt til: brott, och det inom ensfer af handtingar, der det vore gånska svårt ätt genom allmänna reglor be stämma tärett sådant försök verkligen skett. Tal. åberopade hvad förre justitieombudsman Theorell i dess reservation mot lagberedningens förslag tillstrafflag anmärkt ont vådan att såsom fullbordade stämpla försök eller ofullähdade brott. OmMal: ville ej uppehålla med flera ammärkningar mot de särskilta paragraferna, men skulle ej kunna rösta för förslaget; om ej 1 iom. 5 bortfölle och således i rHAm ömrodisera des amt 2-monm. 10 S uthvttec