anvisade utväg. 4. HH. Exporttull på silfver, hvad verkar den? Raka motsatsen af hvad C. A. A. och hans eftersägare åsyfta. Såsom bekant är anses 100 svenska riksdaler silfverspecievara lika med 100 hamburger riksdaler banko eller 400 rdr rmt lika med 300 mark hbr bko, eller 13317, rdr rmt lika med 100 mark bko, efter pari, fastän noga räknadt den svenska silfverspecien efter sin finsilfverhalt rätteligen är värd nära 1 procent mera än en rdr hbr, bko, eller en dansk eller norsk silfverspecie, så att 133, rdr rmt är nära 101 mark bko. eller 100 mark bko obetydligt mera än 132 rdr Tmt. Nu antages, att svenska importörer, som ej spekulera på att få utlandets varor till större eller mindre del gratis, utan både kunna och vilja betala dem och äfven ämna söka för dem få igen egna pengar jemte någon vinst, hit få sådana varor till ett värde: af 900.000 mark banko; som skall betalas till ? utlandet. Importörerna disponera derf? 1,200,000 rdr rmt i svenska riksbevf lar eller enligt deras 1vA7 --ukens sedi silfver. De utssr verse samma belopp dermed, ot onda detta silfver och betala 100-acer Ofvannämde kurs 1331; rdr per -mark, sin skuld 900,000 mark till utlandet för. samma varor, eller istället att utsända silfver köpa och sända de i liqvid vexlar, då tillgång af sådana finnes till motsvarande urs.. Men finnas ioke sådana eller anses de osäkra eller kursen å dem för hög, lärer det icke vara klandervärdt, att importörerna än: tsck vilja betäla sina skulder och derföreutnda sitt — märk sitt, något som flere i bavkirågor skrifvande ha svårt att fatta eller minnas — icke bankens eller statens silfver, helst, ifall åe icke behöfde dermed betala sina skulder, det ju ändock stode dem fritt att eftereget tycke börtgifva eller afyttra till öfvereller underpris -eller eljest undanskaffa detta silfver, hvilka lystna blickar man isinal restriktiva funderingar än må kasta på detsamma, med glömska af den fria egandeoch dispositionsrätten och af den naturliga och civiliserade internationella handelsrätten. I det anförda fallet antogs silfver vara fritt från exporttull, och då måste 1,200,000 rår rmt i silfver utgå till betalning af den utiändska skulden 900,000 mark bko. Skulle mindre qvantitet silfver utgå, ifall det vore belagdt med tull? Antag att denna vore 5 pro-cent. Importörerna uttoge alltså, efter hvåd nämdt är, ej för intet, utan för bankens utelöpande reserver eller sedlar, silfver ur banken för 1,200,000 rdr, hvarå de i tullverket erlade 5 procent exporttull 60,000 rdr; de betalte alltså varorna med 1,260,000 rdr, hväraf 60,000 rdr ingick till tullverket och Statsverket och alltså verkade till varornas fördyrande alldeles såsom en impottull på dem af 60,000 rdr eller såsom en Sorhöjning med lika mycket af den impocttull, som dessutom för dem erlägges. Kox:sumenterna få alltså i detta fall betala vaxorna 60,00 rdr högre än eljest, och den förhöjning i statsinkomst, som derigenom uppkominer, hade ju enklare vunnits genom att Ska importtullen på varan hellre än att lägga tull på liqviden för varan, såvida ej samma importtull förut är så Arygs att dess förhöjning måste för de enfaldige bemantlas. Men icke utgick, oaktadt nämde exporttull på silfret, ett öre mindre af detsamma än i förra fallet, nemtigen 1,200,000 rår rmt till betalning af den utländska skulden 900,06 mark bko. Dock, äfven i senare fallet, hellre än att sända silfver och för detsamma dels i banken dels i tullen erlägga tillhopa 1.260,000 rdr, söka de betalningsskyldige importörerna att köpa och sända vexlar, om dylika finnas att tillgå och kursen är sådan att, om det icke blifver billigare, det åtminstone icke blifver dyrare att använda sådana i stället för silfver. Så länge vexeltillgången är god, håller sig kursen så låg, att det ej lönar sig eller ifrågakommer att uttaga silfver, vare sig att detta är belagdt med exportull eller ej, och i detta fall är det alltså icke denna exporttull, som verkar silfrets qvarstannande i ländet.. Men är vexeltillgången måttlig eller knapp, stiger kursen, ju mera silfverutförseln genom en eller annan omständighet fördyras, och derigenom måste importörerna erlägga 1,260,000 rdr, äfven ifall de köpå och sända vexlar till betalning af den utländska skulden 900,000 mark bko. det vill säga: de måste för vexlarne betale den genom silfverexporttullen med 5 procen till 140 rdr uppdrifna kursen, i stället föl endast 1337, rdr, ifall-ej exporttullen funnes för. 100 mark. I -dettå fall har utlandet e fått mera än sin-fordran 900.000 mark; im pörtörerna hafva betält och konsumentern: få Betala 1,260,000 rdr; eller 60,000 rdr merz än hvad samma varor skulle hafva kosta utar exporttull å -silfver; och likväl-bar intet a dessa 60,000 rdr riktat. tullkassat. eller ingåt till statsverket, de Hafva såsom exportpremi gått. till vexelsäljarne, exportörerna, och an tingen riktat dem. med 60,000 rår eller sat a md må