Utdrag af bref från en svensk i Amerika. (Ur Wenersborgs tidning.) Clacago i Juni 1857. r befinner jag mig nu här. Mer nan jag slutade r få ravägen, träffade: jag ännu af ett: äfver e var särdeles angenämt. Som jag dragit mig från den stora jern vägen, som löper mellan S:t Louis och Chicago, mer: åt venster erfor jag på en station, att jag, i stället för att resa tillbaka samma väg, kunde på en åt öster gående bibana komma till hufvyudbanan, Jag tillsade således konduktören, att jag der, hvarest denna bina vidtoge, ville afstiga. Det började redan mörkna, och när det var alldeles mörkt, ropade konduktören mitt namn. öppnade dörren och släppte mig ut, sägande, i-det han pekade åt sidan: der, äre edra saker; hvarpå jag icke såg men hörde min koftert falla till marken — och i ett nu var trängen försvunnen. Jag trefvade mig fram till det ställe, de jäg hördesatt min koffert, tillika med amnat passage raregods, utkastades; men kunde icke -varseblifv: några stationsbygnader. När jag samlat mina er fekter och uppstaplat dem, hörde jag sacere-dieu! på ett ställe och das hole der Tceufel på ett annat sarnt slutligen ett God damm! Vi voro nå fyr: personer, soin här befunno sig på bara marken, hvar af de trenne, såsom nyss ankomne emigranter, ek: förstodo:hvarandra. -Jageblefi nu en betydande per a, di allt meddelande måste ske genom mig: All: kerna lades nu i en hög, och som något hus ick: fanns, togo Vi vårt parti öch upptände, af förefuiu: materialier, en dugtig brasa att muntra oss med oc afhålla mnattkylans När vi så inrättat oss dri nog och, konversationen kommit i: gång, ankon tvenne karlar, hvaraf den ene erbjöd oss herbergs 4 provisoriskt uppbygda, på längre afstånd be ua, stuga, under det den andre ville åtaga sig mt under natten vakta våra saker. Emellertid, då nyss life republikaner syntes oss något tvetyd beslöto -vi att icke antaga deras generösa off utan: inrättade oss så godt:.vi kunde; öch-jag skull ganska väl kunnat taga mg en god lur, omicke mir j: görmg som tolk af mina reskamrater jemt ta gits i ånspråk. Vid dagens gryning hörde Vi hvisselpipan och söari var jag åter placerad uti den goda soffan, och ilad ou med: pilens hastighet. mot mitt mål, det jäctebarnet Chicago. Jag kallar Chicago ett jätte och det med skäl; ty oaktadt det redan räkna 40 a 50,000 invånare, är det dock ett intet emo: hvad det i tidernas längd kommer att blifva. Chicago är: beläget vid den stora sjön Michigans sydvestra hörn, 42 nordl. lat. samt 14? vester om Newyorks City, eller :87? 35 vester från Greenwich: observatorium. År 1840 egde staden endast 4,470 invånare: Ett decennium senare, d. v. s. 1850, uppgick befolkningeit till 30,000. Stadens äldre bebyggarc (de-ärovännu alla unga) hafva skördat enorma pro: cent på sina uti tomter och: land nedlagda kapitaler invånarnes, antal stiger alltjemt och kommer snari att uppnå samma höjd som i sjelfva Newyork; Chi v är vesterns Hufvudcentralpunkt för en mängt jergvigar, hvilkas? nät kommunicerar med republiken: alla delar, för dem årligen tillväxande skeppningen.pt nordens ;jättesjöar, Superior, Michigan, Hurån, Erie och Ontario. Staden äranlagd med raka paralely gator, som skära hvarandra i räta vinklar; och dessa (gatorna), såväl som torgen med anlagda parker, be sauggas af de vackraste träd. Man ser här palatslika hotelier och om välmåga vittnande privata hus, många och vackra kyrkor och skolhus, hvilka alla ega dönationer, som trygga deras framtida existens: men hyadsom mest ådrog sig min uppmärksamhet såsom -vittnande om en ofantlig, handelsrörelse, var de jättestora magasinerna. Jag ingick uti ett sådan? inredt för spannemål; der var för ögonblicket ett far tyg uuder aflastning med hyete,ettannat med ma; (turkiskt hvete) för;uppläggning, der allt verkstälde genom maskiner, i förening med naturkraft, -såvä transporten, som uppmätning, rensning och vägning Från magasincts 7:de våning räckte en lätt, stark men rörlig och utsträckbar rörledning af träd öfver gatan, hvars nedersta ända nefstack i fartygetslas BäScdan tvenne daga gr