ner, hvilka nyss förut blifvit kastade från fartyg i den lilla hamnen och nu skola med sitt gods föras på jernvägen vidare till. engelska eller franska kusten. Ty det blir ju alltid en stor fördel för många fartyg att midt i Kanalen sålunda lemna af hvad som skall åt ena eller andra: hållet, och -derpå utan vidare onjständigheter fortsätta sin kurs rakt fram: På samma sätt har man här en utväg att från jernvägenr aflasta varor och låta dem komma ombord på fartyg, väntande deruppe i hamnens L Etoile de Varnes — det är detta namn herr. Gamond gifvit sitt. -midtkanalsetablissemang — skulle med tiden kunna blifvå en af Europas vigtigaste handelshamnar. För verkställandet af tunnelns. utgräfning har hr Gamond föreslagit särskilta alldeles extraordinära och mycket sinnrika utvägar. För det första låter han vid de: ofvannämda båda kuststationerna, der undervattenstunneln börjar och slutar, utborra tvenre dylika luftbål som på Varnes-grundet; vidare skulle ii sjelfva Kanalen på tunnelns linie göras 13 särskilta holmar af nersänkta stenar, lera och jord, genom hvilka sedan likaledes anbragtes dylika hål, dels för nedförande af luft till schakten, dels för uppbringandet af de massor sten och jord, som mineringen efterhand lösgjorde. Genom detta: arrangement kunde man på en gång börja med arbetet i 28 särskilta schakt, och hela företaget verkställas på 6, ponera 10 år. Dessa 13 holmar kunde, sedan tunneln väl vore färdig, med lätthet sprängas för att ej göra hinder för skeppsfarten. Tunneln, färdig, blefve naturligtvis upplyst med gas. . Hvad ventilationen. angår, menar Gamond att luftdraget redan: af sig sjelf snarare skulle blifva mer än tillräckligt dertill, än för svagt. i Återstår kostnaden. Hr de -Gamond har, rörande densamma, gjort mycket samvetsgranna kalkyler. Han kommer till det rer sultat, att metern borde kunna göras för 3400 francs, men han tager ytterligare rundade summor, och han lägger dertill kostnaden för de särskilta bibanorna, för att förena tunneln med de stora jernvägslinierna. : Hela affären kommer då kanske att uppgå till en summa af 170 millioner francs. Öch hvad är detta? — Hälften af kostnaden endast för jernvägen mellan Paris och Lyon! Det är tydligt att många invändningar ännu kunna göras mot projektet; men i sjelfva verket är man numera för van vid alldeles desparata företag, hvilka dock lyckas, att det vore nästan barnsligt att förtvifla om detta mer, än om något annat. Man talar om oförutsedda hinder; hr. de Gamond svarar och pekar på det pågående arbetet med Alpernas genomborrande; men. dessa tretton holmar. ute i hafvet! Hr de. Gamond pekar på de kolossala vågbrytarne vid Portland. Det är sant, att när man blott på papperet läser om detta, välta sig inkästen och tviflen på hvarandra, men jag må; tillstå, att, när man, som tillfälligtvis jag i detta ögonblick, har. de detaljerade planerna framför sig att betrakta och studera, — det är något af det vackraste och intressantaste jag på länge sett, — finner man saken snarare endast allt mera praktikabel. och man stannar vidden meningen, att två så respektabla bolagsmän, som Frankrike och England, borde åtminstone alltid våga försöket. Större underverk hafva, när allt kommer omkring, redan blfvit lyckligt verkstälda, och är det icke — noga betraktadt — ett större redan det, att man den 19 dennes i officiella. bladet i Algier läste in extenso hela det långa tal, (jag har i går sett det med egna ögon i nämde blad), hvarmed kejsaren: här i Tuilerierna öppnade lagstiftande församlingens session om eftermiddagen den 18, eller dagen förut!! Det må. slutligen nämnas, att hr de Gamonds förslag också redan länge, förrän det blifvit öfverlemnadt åt allmänheten, ådragit sig en allerhögsta uppmärksamhet härstädes och blifvit remitteradt till en särskilt komite af.de kompetentaste män här finnas, till utrönande af företagets närmare art och bedömande af förslagsställarens analyser och kalkyler. En summa af 500,000 francs har blifvit anslagen till röns. verkställande, och man är som bäst sysselsatt med geologiska undersökningar i stor skala på de af Gamond proponerade ändpunkterna för tunneln. Man väntar nu, att den engelska regeringen för sin del äfven skall taga verksam del i dessa förarbeten, och man räknar på att åtminstone lord. Palmerston personligen skall intressera sig för saken, så mycket mer, som han sjelf för längesedan skall hafva med vanligt galanteri yttrat, att detta vore en fråga, som icke kunde falla, redan af den grund, att — alla Englands ladies säkerligen vore för densamma lb NORGE. Tidningarne från Kristiania gå till den I Februari. — Sillfisket hade vid Skudesnäs börjat den -30 Januari och lofvade att gifva god afkastning. .