DEN SISTE. AF SIN et JOF. SMITH. — Tillöch (med ni; med allt ert misstroende emot enbiskor, skulle hafva blifvit intagen af honom), tilläde: den (gamle: mannen med värma, aty det bedragaren-varien bildad man, Tdetta fall tror jag åtminstone: ej att jag beAvdgit mig. Säkerligen icke, säde juristen, men hvad. mitt Misstroende för menniskor beträffar, bedrar ni er. Jag iakttager endast en försigtighet, som ni måste medgifva skulle varit er nyttig viddetta tillfälle. Jag måste känna en person, innan jag litar på honom. sflvem kan vil läsa i menniskors hjertan? Det kan blotthan som skapat dem;sade. een som ännwW sökte försvara sig emot ar för en långt drifven lättrogenhet. De hafva lika många. nycklar som lås, svarade hans vän: låt oss dock ej tala mera Härom. Har ni någon förteckning på de förlorade papperen? Nej. far ni dem ej i minnet? En sålistigtanJägd och klokt utförd plan kunde ej blifvit Inttinkt för att tillfredsställa någon sysslolös sbedragares nyfikenhet; de måste häfva egt något visst intresse eller värde. Jag önskar visserligen icke intränga i ert förtroende; men det är med juristen som med läkaren! det än omöjligt för någondera att gifva något råd, eller föreskrifva läkemedel, utan att fullkomligt känna symptomerna. Er anmärkting är alldeles riktig, sade kyrkoherden, Det är en sörglig beriättelse, förtfor han med en söckstsöch under inga ) Se Aftonbl. n:r 10—18, 20—26.