sea———————X— —(Insändt.j Någonting att lukta på. -Undertecknad får härmed vördsamt anhålla att genom. Tit. ärade blad få ödmjukast tacka vederbörande för den ära mig vederfarits. hvilken min räthet och bredd långt för detta berättigat mig till. framför mina smala och sneda grannar. : Då jag ännu var gränd, höll jag min mun. ty jag Tände till att gatur nhållningen föga bryr sig om gränderna, men min nya rättighet förbjuder mig tiga meden sak, som länge legat på mitt stenhjerta. Saken är den. att min ena ända går till Parisgränd, det tycker jag om; ty jag slipper att krångla uppför Qvarnberget; men min andra slutar alldels icke; som det står i tidningen, vid lilla Badstugatan, utan oo! vel i sopbacken. Hvad är sopbacken ?. frågas. billigtvis. Det är en pendant till. Fjäderholmarne; dock på fast land och :mera framstående; en af Stockholms befästningar åt mälarsidan; en terrassformig sluttning ned till sjön, afskild från mig gcnom ett grått plank, hvars vida portar stå öppna höst, sommar och vår, och när de ändtligen stängas, finnes vanligtvis någon mekanisk. planka lös till förbistrykandes beqvärnlighet. ; Hit köra hrr sopåkare,från frostens början om hösten till nära inpå sommaren, tjogtäls lass om dagen, innehållande från de finaste fogelben, ostronoch hummerskal ända ned till den gröfsta orenlighet. Dessa lass inköras, urstjelpas, nedskottas utför de trefli; terrasserna och ligga der till allmänt åskådande, isynnerhet från Riddarholmen och Munkbron, tills det allt skylande snötäcket höljer öfver eländet. Under vintern amalgameras massans olika beståndsdelar, och då våren kommer samt snön försvinner, sprider denna, snart sagdt i hufvudstadens centrum liggande parfymoch flugutkläckningsfabrik en. väldig mängd syrsatta aromer. sämt sällskapslika flygfän åt alla kanter, och då nor: dan hviner, komma de spolande och surrande långsutefter. mig arma. Trotsande hrr Brink Hafströms snusfabrik, stryka de fram tvärt. öfver min vän Hornsgatan, och alla menniskor, som passerade; utropade förr: fy fn hvad det stinker från Maria brunsgränd! Detta hån hoppas jag likväl hädanefter slippa höra: sedan . öfverståthållarembetet i nåder gifvi mig ett så långt och hårdtuggadt namn. Man. tror väl billigtvis att denna kloak försvinner vid första öppet vatten, men må raggen taga både mig och min brunn och min Björngård, om så verkligen sker; ty till exempel förra. året började man bortforslingen först några. dagar efter midsommar samt slutadt dermed den 10 Juli samma år. Jag vill ej förmoda, att den lägre polisen, som sent och