— Vid kongl. kontrollverket å Kungsholmen har den 26 dennes infunnit sig arbetskarlen Nils Albert Glans, som medfört en silfvertacka, vägande 270 lod, hvilken Gläns önskade få förvandlad i mynt till mot svarande värde. Dervarande öfverdirektör kunde naturligtvis. icke ; gerna lenina oanmärkt Glans åtkomst till silfret, hvadan denne härom tillspordes. då han uppdukade en lång historia, som icke ansågs trovärdig. Förhållandet änmäldes derföre hos traktens polisbevakning, som tog Glans i förhör. Har afgaf då er vidlyftig berättelse om, huru silfret kom:mit i hans ego. Hufvudsumman deraf är, att han för några dagar sedan i ett spelhus träffat tillsammans mec en okänd karl, som, sedan denne spelat bort sina penningar, begärt och erhållit 30 rdr till låns af Glans. Dagen derpå träffades de, enligt öfverens kommelse, då resultatet af deras sammanvaro blef, att den okände erhöll till låns ytterligare 300 rår, til: säkerhet hvarför denne, som sagt sig vara handlande och heta Söderström, bosatt i landsorten, skull hafva lemnat Glans ifrågavarande silfverklimp, som derest densamma icke före den 1 November 1858 a: egaren återlöstes, vore långifvarens tillhörighet, Son dessa uppgifter dock föreföllo föga sannolika, kallades Glans till förhör i poliskammaren ilördags. Hä upprepade shan då sin redan afgifna berättelse, och då till vederläggande deraf ingen upplysning för när varande fanns att tillgå, fick målet bero på uy anmä lan, hvar emellertid silfret förklarades sköla tills vidare intagas på poliskammarens magasin, för ati upplysas. pr a